Huvudsyftet med serien IEC 61970 är att göra det möjligt att integrera olika tillämpningar och system för styrning i elnät, oberoende av leverantör eller av var i nätet de ska användas. Det sker genom att standarden definierar API (application program interface) som gör det möjligt för olika tillämpningar eller system att utväxla data, oberoende av hur de hanteras internt.

För att specificera semantiken för detta API beskrivs i standarden IEC 61970-301 en gemensam informationsmodell, kallad CIM. CIM är en abstrakt modell som representerar alla viktigare objekt i elnätet, som kan behövas för att modellera nätet och dess drift.

Den nya utgåvan av SS-EN 61970-301 innehåller flera nyheter, bland annat nya modeller för HVDC, statisk faskompensering och Petersenspolar. Dessutom baseras kortslutningsberäkningarna nu på IEC 60909 (SS-EN 60909, se här). Erfarenheter från europeiska interoperabilitetstester har också införts i den nya utgåvan.

Arbetet med standarder för smarta elnät pågår alltså parallellt och i samverkan med den tekniska utvecklingen, den nya utgåvan av IEC 61970-301 är den fjärde sedan 2003. En helt ny del, IEC 61970-302, är på väg, som ska beskriva de dynamiska egenskaperna hos nätets komponenter, för att göra det möjligt att med hjälp av simulering bedöma nätets dynamiska uppträdande.

Även IEC 61970-302 planeras bli europeisk standard, att antas utan avvikelser i 34 länder. Det görs i Sverige av SEK Svensk Elstandard, som både fastställer svensk standard inom el och elektronik och gör det möjligt för svenska företag, myndigheter och högskolor att delta i arbetet med internationella standarder inom IEC. Läs mer om den tekniska kommittén SEK TK 57 här.

Den mest kända standarden för smarta elnät är annars kanske IEC 61850 – i Sverige SS-EN 61850 – som i flera delar beskriver kommunikation i och mellan stationer i ett elnät, för skydd, styrning, övervakning med mera.

Källa: Svensk Elstandard