Onsdagen den nionde januari påbörjade den norska planeringen för en snabbare järnvägsförbindelse mellan Oslo och Stockholm. Det är norska Jernbanedirektoratet som bjudit in berörda intressenter till ett tvådagars uppstartsmöte i Oslo för att påbörja arbetet som ska se över den gränsöverskridande förbindelsen i stråket kring Kongsvingerbanan.
– Vi har i vårt arbete skaffat oss omfattande kunskap om förutsättningarna för stråket och för oss är det självklart att delta i Jernbanedirektoratets arbete med att ta fram en Konseptvalgsutredning (KVU). Det är också viktigt att svenska och norska myndigheter fortsätter att jobba tillsammans och att mål och ställningstaganden är liknande på båda sidor om gränsen, säger Jonas Karlsson, VD, Oslo-Sthlm 2.55.
Bakgrunden till uppstartsmötet i Oslo är att den norska regeringen tidigare preciserat uppdraget för en KVU för Kongsvingerbanan som har till syfte att undersöka hur en framtida trafik för fjärr-, lokal- och godstrafik kan utvecklas. I sin beställning vill den norska regeringen också få svar på om tågtrafiken kan ta en genare väg än idag för att förbättra restiden mellan huvudstäderna. KVUn är det första steget i planprocessen för ny järnväg.
– Att planeringsarbetet nu är i gång på båda sidor gränsen är ett viktigt steg. Den tidiga planeringen är klar på svensk sida och nu startar alltså norska myndigheter sitt arbete. Intresset för förbindelsen är just nu stort på båda sidor gränsen och vi har nu en unik möjlighet att åstadkomma bra något tillsammans, säger Jonas Karlsson, VD, Oslo-Sthlm 2.55.
I utredningsuppdraget belyser den norska regeringen bland annat att förbättringar av infrastrukturen som ger en restid på cirka tre timmar mellan ändpunkterna skulle innebära att tåget kan ta stora delar av flygmarknaden. Det skulle innebära att merparten av de 1,4 miljoner flygpassagerare som idag reser mellan huvudstäderna istället skulle välja tåget.
– Våra utredningar visar att en sådan restidsförbättring skulle ge tåget en så pass hög marknadsandel att det är möjligt att finansiera stora delar av infrastrukturen med de intäkter som det skulle generera. Det skulle i sin tur innebära att det är möjligt att bygga den här järnvägen snabbare och utan att den svenska eller norska staten måste stå för hela investeringen eller ta hela risken, avslutar Jonas Karlsson.
Om drygt ett år ska KVUn vara färdig och kunna vara underlag för den fortsatta nationella planeringen i Norge.
Källa: Oslo-Sthlm 2.55
