Luleå tekniska universitet har beviljats finansiering av Energimyndigheten till en förberedande studie, för att förhoppningsvis inom ett par år producera och testa flygjetbränsle baserat på svenska skogsrester – och testflyga bränslet med kommersiellt flyg i Sverige. Förstudien ska underlätta och riskminimera en första kommersiell anläggning för tillverkning av flygbiobränsle baserat på skogsrester i Sverige.
Projektets aktörer spänner över hela värdekedjan, med flygbolagen SAS och BRA, holländska SkyNRG, forskningsinstitutet RISE, tyska Ineratec och Schmidtsche Schack, Smurfit Kappa Piteå, Sveaskog, Fly Green Fund, och Svebio, samt med stöd av Swedavia, ägare av flygplatser i Sverige och KLM. Energimyndigheten skriver i den beviljade ansökan att projektet har potential att bidra till utveckling och ökad användning av hållbara biobränslen för flyg i Sverige
– Huvudmålet med hela projektet är att tillhandahålla en teknisk och ekonomisk validering av konceptet; att flyga kommersiellt på svensktillverkat biojetbränsle, baserat på svenska skogsrester. Resultatet av studien ska klargöra förutsättningarna för en demonstration av hela värdekedjan från skogsbaserat råmaterial till flygjetbränsle, och kan ses som ett förkommersiellt steg till faktisk användning av biojetbränslet inom kommersiellt flyg i Sverige. Vi vill visa att det här funkar i praktiken, och inte bara på pappret, säger Fredrik Granberg, projektledare och forskare inom energiteknik vid Luleå tekniska universitet.
Energimyndigheten bedömer studien som viktig för att utvärdera och analysera förutsättningarna och potentialen för flygbränsle produktion via förgasning följt av Fischer Tropsch (FT)-syntes. Luleåforskarna anser att förgasning av skogsbaserade råvaror följt av FT-tekniken och upparbetning till produkter är den mest relevanta och lovande i svenskt perspektiv de närmaste åren när det gäller teknikmognad, råvarutillgång, hållbarhet och kostnad. Verkningsgraden till gröna produkter från de två mest lovande skogsråvarorna grenar och toppar (GROT) och svartlut är cirka 40 procent med FT-tekniken.
– Vi anser att konceptet ger den kortaste och mest hållbara startsträckan för att kunna producera stora volymer bioflygbränsle för kommersiellt flyg i Sverige, säger Fredrik Granberg.
Han uppger att konceptet även kan utvecklas för att med extra tillgång av vätgas, via elektrolys av vatten från förnybar el, mer än fördubbla mängden biojetbränsle från samma mängd biomassa. Förstudien som nu beviljats av energimyndigheten innebär bland annat teknisk utredning av tillverkningsteknik för ett möjligt demonstrationsprojekt vid LTU Green Fuels, bränslecertifiering, utredning av distributionskedjan av biojetbränslet för att effektivt levereras till de svenska flygplatserna, planering av fälttester i flygplan samt att undersöka hur en affärsplan skulle se ut för att kunna stödja en kommersialisering av tillverkningstekniken.
Fotnot: Luleå tekniska universitet är aktivt i flera projekt rörande utveckling av flygbiobränsle i Sverige och undertecknade i maj 2018 tillsammans med Södra, KLM, SkyNRG, Fores, Växjö kommun, och Småland Airport en avsiktsförklaring (LOI) om att undersöka förutsättningarna för tillverkning av bioflygbränsle regionalt i Småland. Detta har med angivna parter lett till ett beviljat projekt sökt av RISE där även Växjö Energi är medverkande. I detta projekt skall Luleå tekniska universitet främst arbeta med råvarupotential och integrationsmöjligheter samt medverka i en tekno-ekonomisk analys av alternativ för lokal produktion. Luleå tekniska universitet är även medlem i Innovationskluster HFT-2045, en mötesplats och ett nätverk för främjande av hållbara biobränslen.
Källa: Luleå Tekniska Universitet
