GKN Aerospace satsar på vätgasflyg i nya projektet H2JET som startar 1 juli. Vätgas har pekats ut som ett av framtidens drivmedel för flyget och nu ska 24 miljoner investeras i utvecklingen av nyckelkomponenter till vätgasdrivna flygmotorer. Högskolan Väst är en av sex samverkanspartner.
Europas flygindustri har tydliga mål för att nå netto-noll-utsläpp till 2050. Den teknik som förväntas ge störst nytta för klimatet är nya flygplan som drivs med flytande väte i gasturbiner. Projektet H2JET ska skynda på utvecklingen.
GKN Aerospace bedömer att 50-90% av dagens koldioxidutsläpp från flyget kan elimineras med vätgasflyg, vilket skulle innebära globalt minst 500 miljoner ton per år. Prognoser för resandevolymer när vätgasflyg kan bli tillgängligt gör dock troligt att emissionsminskningarna snarare kan handla om 1000-3000 miljoner ton per år.
Energimyndigheten stödjer projektet med cirka 15 miljoner och totalt investeras 24 miljoner. Förutom GKN Aerospace deltar Chalmers tekniska högskola, Lunds universitet, Kungliga tekniska högskolan, Högskolan Väst, RISE och Oxeon (SMF). Projektdeltagarna kommer att ta fram tekniska lösningar för tre viktiga delsystem för vätedrivna flygmotorer för civila medeldistansflygplan.
– Högskolan Väst ska bidra med expertkunskap inom metallurgi. Eftersom väte kan ge försprödande effekter på olika metaller blir det kritiskt att ha full kontroll på flygmotordelar som i framtiden ska exponeras för vätgas, kommenterar Robert Pederson, professor i Materialteknik.
– För oss är det viktigt att vara med från start inom det här forskningsområdet. Det är stort fokus på vätgasflyg i hela världen just nu och intresset kommer att öka framöver, säger Robert Pederson.
Vätgas har pekats ut som ett av framtidens drivmedel för flyget. Flygplanstillverkaren Airbus har lanserat att man avser att utveckla tre konceptflygplan som alla bygger på vätgasteknik till 2035.
– Vi ser väldigt positivt på denna satsning som hjälper oss att bli en del av lösningen på flygets klimatutmaning, säger Henrik Runnemalm, Forskningschef på GKN Aerospace i Sverige.
– Vi kommer att kunna dra stor nytta av GKN Aerospace långa erfarenhet av att arbeta med komponenter för flytande vätgas till motorerna i Europas rymdraket Ariane, och vår unika förmåga inom lättviktskonstruktion och avancerad tillverkningsteknik.
Källa: Högskolan Väst
