Rapporten, som utöver flyget även tar upp svenskarnas konsumtion av livsmedel, visar att befintliga styrmedel och åtgärder inte är tillräckliga för att minska klimatpåverkan.

Globalt kan flygtrafiken vara nära sju gånger större år 2050 än i dag, om inget görs för att begränsa den. I dag flyger dessutom svenskarna nästan sju gånger mer än det globala genomsnittet.  I Sverige har antalet utrikesresor med flyg mer än dubblerats sedan början av 1990-talet. Svenskarnas flygresor har en klimatpåverkan som är jämförbar med den svenska biltrafiken.

- Vi behöver genomföra åtgärder som avsevärt minskar flygets klimatpåverkan, vilket bland annat innebär att vi måste flyga mindre. Då är det viktigt att det finns alternativ till flyget, säger    Ola Hansén, klimatexpert på Världsnaturfonden.

För att Sverige ska nå långsiktigt hållbara konsumtionsnivåer i linje med Parisavtalets ambitioner krävs mer kraftfulla åtgärder. Satsningar på mer energieffektiva flygplan och inblandning av biodrivmedel i tanken kan på sikt minska en flygresas klimatpåverkan. Därutöver kan åtgärder för gröna flygningar med kortare, rakare flygleder vara viktiga. Men dessa åtgärder är inte tillräckliga för att åstadkomma de kraftiga utsläppsminskningar som krävs, och höghöjdseffekterna kommer fortfarande att kvarstå.

Sverige behöver därför vidta åtgärder för att minska antalet flygresor. Flygskatten kan dämpa den nuvarande ökningen av flygresorna, men sammantaget bedöms flygresorna ändå fortsätta öka. Därför behövs åtgärder och mer transformativa förändringar och forskarna rekommenderar därför fler insatser som ökar förståelsen för hur svenskarnas behov av flygresor kan minska, och i sin tur bidra till att förändra svenskarnas beteenden.

Biodrivmedel är en begränsad resurs som inte heller produceras i tillräckligt stora kvantiteter för att täcka flygets behov. För att en utveckling mot mer biodrivmedel ska vara möjlig menar forskarna att det krävs kraftiga investeringar för att säkerställa storskalig biobränsleproduktion.

– WWFs bedömning är att det svenska inrikesflyget skulle kunna drivas på restprodukter från skogen. Men på global nivå räcker utbudet av biodrivmedel endast till en liten del av vad flyget skulle behöva, säger Ola Hansén.

På livsmedelssidan belyser rapporten bland annat svenskarnas köttkonsumtion och föreslår att vegetarisk mat borde vara norm i offentlig sektor. Möjligheten att införa klimatskatt för livsmedel föreslås också utredas i kombination med subventionerade priser på frukt och grönsaker. En generell slutsats är att Sverige framöver bör redovisa de konsumtionsbaserade utsläppen som komplement till de nationella utsläppen. Det innebär att de utsläpp som genereras i andra länder för de varor och tjänster vi konsumerar här också bör synas och räknas med i den officiella utsläppsstatistiken.