Transportstyrelsen har på regeringens uppdrag kartlagt drönaranvändningen i Sverige, dess potential och vad som krävs för utvecklingen framåt.

– Förväntningarna på den nya tekniken är höga och har till viss del börjat infrias. Det finns vissa nyckelområden som kommer att avgöra om förväntningarna kommer att förverkligas, säger Rémi Vesvre, ledningsstrateg på Transportstyrelsen.

– Till att börja med måste det finnas ekonomiska drivkrafter i form av efterfrågan på de tjänster som drönare kan utföra. Därefter är det av stor betydelse att allmänheten accepterar att drönare kommer att synas och höras lite varstans där det tidigare kanske saknats störande föremål. Den tekniska utvecklingen, såsom trafikledningssystem, antikollisionssystem och batterikapacitet, behöver också förbättras.

Framöver måste det också finnas regler som möjliggör att drönare kan flyga i luftrummet utan att skapa säkerhetsrisker, och det kommer att vara nödvändigt att det finns en utvecklad infrastruktur för exempelvis landning och laddning av drönare.

Bransch, organisationer och berörda myndigheter är i allmänhet eniga om hur problemen ser ut och vad som måste uppfyllas för att potentialen med drönare ska frigöras. Samtidigt är drönarområdet genomsyrat av intressekonflikter. En central intressekonflikt är principerna för luftrumstilldelning. Transportstyrelsen ser därför att det är nödvändigt att Sverige tar ett samlat grepp för att komma tillrätta med de intressekonflikter som råder.

– Flera länder i EU arbetar samordnat och strategiskt med att skapa nationella förutsättningar för den nya tekniken. Sverige bör ha goda förutsättningar att göra detsamma, säger Rémi Vesvre.

 
Klicka här för att läsa rapporten Obemannade luftfartyg i Sverige i sin helhet.



Källa: Transportstyrelsen