Förlängd insatstid nattetid från 1 februari

I det fallet att parterna inte kommer överens om ett nytt arbetstidsavtal innan den 31 januari kommer inställelsetiden vid beredskap för helikopterbesättningen vara 45 minuter mellan kl. 22.30 till 06.30. Tiden mellan 06.30 till 22.30 är oförändrad mot dagens insatsberedskap med 15 minuter.
- Försämringen av helikopterbesättningarnas inställelsetid nattetid är beklaglig och oönskad. Vi arbetar hårt för att undvika detta scenario men förhandlingarna har hittills inte gett konkret resultat, säger Mattias Hyllert, direktör för sjö- och flygräddningsavdelningen på Sjöfartsverket.

Under större delen av 2017 har arbetsgivaren Sjöfartsverket förhandlat med personalföreträdare om ett nytt arbetstidsavtal för den operativa personalen inom räddningshelikopterverksamheten. Orsaken är bland annat att det gällande arbetstidsavtalet, som träffades sedan Sjöfartsverket på beslut av riksdagen tagit över ansvaret för räddningshelikoptrarna, varit kostnadsdrivande och haft brister i arbetstidsredovisningen. Bland annat uppgick enbart kostnader för övertid och fridygn för de drygt 80 personerna i personalen till cirka 55 miljoner kronor under 2017.

- Arbetstidsavtalet för besättningarna fungerar inte och måste åtgärdas. Systemet med så kallade fridygn och övertidstimmar har inneburit att Sjöfartsverket som arbetsgivare bryter mot gällande regelverk. Systemet har drivit upp orimligt höga personalkostnader utan att ge ökad samhällsnytta. Det måste åtgärdas och i det syftet sa arbetsgivaren upp avtalet i maj 2017. Förhandling om nytt arbetstidsavtal har pågått under året, säger Katarina Norén, generaldirektör för Sjöfartsverket.

Varför anställer inte Sjöfartsverket mer helikopterpersonal?
- Vi vill komma överens om ett avtal som skapar samhällsnytta. Att anställa fler människor på ett liknande avtal ger inte motsvarande effekt för medborgare, samhället och Sverige, säger Katarina Norén.

I och med att förhandlingarna ännu inte gett konkret resultat i form av ett nytt arbetstidsavtal, kommer den operativa helikopterpersonalens arbetstid från och med den 1 februari 2018 att regleras enligt de grundläggande arbetstidsreglerna som finns angivna i kollektivavtalet för de affärsdrivande verken (AVA). 

- Förlängningen av insatstiden nattetid är ett resultat av att det centrala kollektivavtalets arbetstidsregler inte direkt är anpassat för en 24/7-verksamhet med de möjligheter till återhämtning och vila som finns inom räddningshelikopterverksamheten. Därför blir det inte effektivt att tillämpa avtalen i sin grundform på denna personalgrupp. Av de cirka 500 larm våra fem baser tar emot per år inträffar huvuddelen dag- eller kvällstid. Vi anser att det i praktiken ger helikopterpersonalen möjligheter till återhämtning som bör kunna vägas in när arbetstiden beräknas, säger Mattias Hyllert.

Förhandlingarna om ett nytt arbetstidsavtal pågår.

Insatstid är den tid som behövs för att besättningen efter larm ska vara ombytt och klar för tjänstgöring och helikoptern utdragen ur hangaren och klar att lyfta. Tiden från att larmet kommer in till att helikoptern kan lyfta påverkas av vilket planeringsbehov som finns kopplat till insatsen. Väder, avstånd och typ av räddningsinsats är exempel på faktorer som påverkar planeringen.

Korta fakta om räddningshelikopterverksamheten

Under 2016 flög Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar sammanlagt 2848 timmar. Av dessa var 361 timmar flygning till följd av larm. Övrig tid bestod av övnings- och positioneringsflygningar.

Helikoptrarna utgår från fem baser (Säve, Ronneby, Visby, Norrtälje och Umeå). Under 2016 var det totala antalet larm 494. Av dem rörde 372 larm sjö- och flygräddning och 122 larm var för annans ansvar, till exempel kommunal räddningstjänst.

I november 2011 beslutade riksdagen enhälligt att Sjöfartsverket skulle överta ansvar och drift av räddningshelikopterverksamheten i Sverige. Räddningshelikoptrarna hade från år 2004 fram till 2011 opererats av det privatägda bolaget Norrlandsflyg på uppdrag av Sjöfartsverket. Innan dess hade Försvarsmaktens överskott av helikopterkapacitet räckt för den civila sjö- och flygräddningens behov. Politiska beslut under 1990- och 2000-talet innebar dock att Försvarsmaktens förmåga att stötta det civila samhället med räddningshelikopterresurser succesivt kommit att minska.



Källa: Sjöfartsverket