Friktionskrav för cykelbanor behöver ses över
– Varken krav eller sätt att mäta friktion på cykelvägar motsvarar cyklars förutsättningar och behov utan har istället utgått från bilars prestanda. Det behövs ökad kunskap om cykeldäcks friktionsegenskaper och det väggrepp som en cykel kan få på en cykelväg under olika förhållanden, säger Anna Niska projektledare för VTI-rapporten Cykelvägars friktion.
Forskningsprojektet har sammanställt fältmätningar med VTI:s portabla friktionsmätare på cykelvägar med en mängd olika underlag. Forskarna har även gjort jämförande mätningar i VTI:s stationära däckprovningsanläggning.
Friktionen påverkas av väglag, beläggningsmaterial, vägmarkeringar och brunnslock, vilket kan leda till stora variationer i friktionsnivån längs en och samma sträcka. Överraskningseffekten och därmed olycksrisken kan då bli stor.
Det handlar inte enbart om snö och is, även grus, löv, smuts och annat på vägytan kan minska friktionen.
Forskarna har identifierat platser som särskilt olycksdrabbade, bland annat broar, smågatsten, brunnslock och vägmarkeringar.
På sopsaltade cykelstråk kan halka uppstå där beläggningen är skadad och ojämn och sopborsten inte kunnat rengöra tillfredställande, där osaltade stråk korsar eller ansluter till saltade cykelstråk eller där cykelbanan korsar bilväg. När saltet späds ut kan vätskan frysa till eller snömodd bildas.
Utifrån den kunskapen är det viktigt att informera både cyklisten var halka kan uppstå men även väghållaren som kan anpassa halkbekämpningen därefter. Det går också att utforma och konstruera cykelvägen på ett mer ändamålmässigt sätt.
– De relativt stora kunskapsluckor som återstår kräver fördjupade studier. Vi behöver tydligare definiera gränsen för när halka uppstår för en cyklist, säger Anna Niska.
För att kunna göra det krävs tester när cyklister bromsar och manövrar med olika däck på olika ytor med känd friktion. Definitionen på friktionskrav och mätmetoder behöver ses över, liksom kravspecifikationer för beläggningen på gång- och cykelvägar som fungerar väl både sommar och vinter. Liknande studier behövs även för fotgängare med deras perspektiv i centrum.
Rapporten är framtagen med stöd från Trafikverkets skyltfond.