Ny anläggning på Käppalaverket kan snabbrena avloppsvatten


2020-04-29

Linda Åmand, produktionschef Käppalaförbundet.
Bild: Rikkard Häggbom
Linda Åmand, produktionschef Käppalaförbundet.

Så fungerar anläggningen för högflödesrening infografik.
Bild: Käppalaförbundet
Så fungerar anläggningen för högflödesrening infografik.

Käppalaförbundet har tagit i drift en ny anläggning för högflödesrening i Käppalaverket. I den kan en del av avloppsvattnet snabbrenas vid höga flöden in till verket, vilket kan inträffa vid kraftiga regn och snösmältning. Med anläggningen på plats undviker förbundet att brädda, det vill säga att släppa ut avloppsvatten som bara är grovrenat.

Arbetet med att bygga den nya anläggningen för högflödesrening nere i Käppalaverket har varit omfattande och pågått sedan 2016. Det har innefattat sprängningsarbete, betong- och gjutarbete och processinstallationer. Arbetet har genomförts under drift och det har krävts god samordning då många aktörer har jobbat sida vid sida på en liten yta.

I samband med höga flöden in till verket tas anläggningen i drift och en delström av det inkommande avloppsvattnet snabbrenas från fosfor, organiska föroreningar och kväve. Reningsprocessen tar bara cirka fyra timmar att jämföra med ungefär 1,5 dygn i den ordinarie processen. Reningsgraden är dock inte riktigt lika hög. Anläggningen klarar att rena tre kubikmeter i sekunden, vilket ökar Käppalaverkets totala reningskapacitet från sex till nio kubikmeter i sekunden.

Förutom anläggningen för högflödesrening har förbundet under samma period också byggt en tredje rötkammare som nyligen har tagits i drift. I rötkamrarna rötas slammet som blir kvar från reningsprocessen och biogas bildas. Biogasen uppgraderas till fordonsgas och säljs till SL som använder den som bränsle i bussar. I takt med att befolkningen i Käppalaförbundets elva medlemskommuner ökar, ökar mängden avloppsvatten och därmed också volymen slam som måste hanteras. En tredje rötkammare skapar redundans och stabilitet i förbundets slam- och biogasproduktion.

– Byggandet av anläggningarna har tagit lång tid och inneburit störningar för de närboende. Men nu ser vi äntligen resultatet, två effektiva och moderna anläggningsdelar som aktivt bidrar till en bättre miljö, dels i form av minskade utsläpp av näringsämnen till Östersjön och dels i form av en mer stabil biogasproduktion, säger Linda Åmand, produktionschef på Käppalaförbundet.



Källa: Käppalaförbundet