Ledningskollen har minskat avgrävningar i tio år

Avgrävda ledningar beräknas kosta 400 miljoner kronor i direkta reparationskostnader, varje år. Avgrävningar kan i värsta fall skapa omfattande avbrott i internetförbindelser, el- och vattenförsörjning och andra samhällsviktiga funktioner. För att minska antalet avgrävningar, och därmed öka samhällets robusthet, startade Post- och telestyrelsen (PTS) Ledningskollen, som lanserades nationellt 1 december 2010.

– Innan Ledningskollen fanns så var den som skulle gräva tvungen att själv kontakta varenda ledningsägare, ofta via telefon, för att fråga om var ledningar fanns. Det tog mycket tid och risken var stor att man missade att kontakta någon ledningsägare eller att man missförstod varandra. Nu ritar man bara in var man ska gräva på en interaktiv karta och sedan matchar tjänsten grävområdet med de som har ledningar i närheten, säger Ove Landberg, chef för enheten för robusthet på PTS.


Välanvänd tjänst för hela samhället
Sedan starten 2010 så har drygt 1,6 miljoner frågor om ledningar ställts i Ledningskollen. Under 2019 ställdes 195 000 frågor, vilket innebär att det ställdes en fråga var tredje minut.

– Det är fantastiskt bra att så många använder Ledningskollen. Varje gång någon ställer en fråga i tjänsten så minskas risken för en avgrävning och samhällets robusthet stärks. Vi vill att alla ska använda Ledningskollen, oavsett om man ska gräva på den egna tomten, är professionell grävare eller ledningsägare. Och det ska vara lätt att göra rätt, säger Ove Landberg.

Drygt 1150 ledningsägare skyddar sina ledningar med Ledningskollen. Många av dessa är kommuner. De kan använda Ledningskollen både för att skydda sina egna ledningar och när de ska gräva:

– Ledningskollen har utvecklats till att bli det viktigaste verktyget för att undvika avgrävningar av samhällsviktiga ledningar. Men Ledningskollen har under åren kommit att bli så mycket mer. Idag använder kommunerna även tjänsten i sin planering och för samordning av grävarbeten, säger Per Henningsson, förbundjurist på Sveriges Kommuner och Regioner och medlem i Ledningskollens styrgrupp.Ledningsägaren Telia har varit med från början i Ledningskollen och har mycket positiva erfarenheter:

– För oss på Telia som äger fiber- och kopparnät över hela landet så har Ledningskollen varit revolutionerande i form av en gemensam digital ingång för professionella och privatpersoner som behöver utföra schaktarbeten. När Ledningskollen lanserades för 10 år sedan blev det starten för vår digitaliseringsresa inom ledningsanvisning. Vi har idag en helt digitaliserad process från grävanmälan i Ledningskollen till ledningsanvisning vilket är snabbt, kostnadseffektivt och säkert. Vi har ytterst få skador på våra ledningar där den som gräver har registrerat ett ärende i Ledningskollen och vår förhoppning är att Sveriges alla ledningsägare och kommuner ansluter sig till Ledningskollen för att få ytterligare utväxling på det här unika samarbetet, säger Fredrik Hedin, network information manager på Telia.

Energiföretagen Sverige, som bland annat samlar företag som distribuerar energi, ser också en tydlig nytta med Ledningskollen:

– Jag är övertygad om att det skulle bli många, många fler avgrävningar om vi inte hade Ledningskollen och följden skulle bli flera och längre oplanerade elavbrott, något som ingen tycker är lustigt, säger Peter Silverhjärta, sakkunnig på Energiföretagen Sverige och medlem i Ledningskollens styrgrupp.


Extra viktigt i pandemitider
När coronaviruset gör att väldigt många arbetar hemma ökar beroendet av stabila internetuppkopplingar. Det är därför väldigt viktigt att man använder Ledningskollen och följer grävriktlinjer om man ska gräva.

– Vi vill inte att avgrävningar och avbrott ska försvåra människors möjlighet att arbeta på distans, säger Ove Landberg.


Fakta: Ledningskollen
Ledningskollen är en kostnadsfri webbtjänst för informationsutbyte som ska minska antalet grävskador och effektivisera planerings- och grävarbeten för infrastruktur. Ledningskollen drivs av Post- och telestyrelsen (PTS) och finansieras av PTS, Svenska kraftnät och Trafikverket.



Källa: PTS