Många framstående örlogsfartyg har ingått i den seglande svenska flottan. Berättelserna om några få har lyfts till ytan, till exempel de om Vasa och Kronan. Men många fartyg har fallit i glömska trots lång tid i tjänst och trots att de kanske var med i välkända och dramatiska historiska händelser. Utrangerade fartyg höggs upp eller sänktes med flit för att fungera som brofundament, utfyllning vid kajbyggen eller för att spärra av hamninlopp. Tack vare Östersjöns unika förhållanden har vraken ändå bevarats och under senare tid har allt fler har återfunnits och identifierats.

– De här skeppsvraken utgör ett stort, ofta outforskat och världsunikt material. Här finns möjligheten att genom arkeologiska undersökningar i kombination med skriftliga källor studera fartygens hela historia och sammanhang, säger projektledaren, professor Leos Müller vid Centrum för maritima studier vid Stockholms universitet.

Forskningsprogrammet ”Den glömda flottan. Sveriges "blåa" kulturarv c:a 1450-1850” sträcker sig över 6 år och bedrivs inom ramen för Centrum för maritima studier (CEMAS) som är ett samarbete mellan Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) och Stockholms universitet. Riksbankens Jubileumsfond har nu beviljat programmet ett anslag på 34 335 000 kronor, rekord när det gäller marinarkeologisk och maritimhistorisk forskning i Sverige.

– Intresset för marinarkeologi är stort. Vi planerar för öppning av vårt nya museum Vrak – Museum of Wrecks till sommaren så anslaget känns extra roligt. Det här är forskning som kommer att kunna ta våra besökare till nya och fler berättelser som nu väntar på Östersjöns botten, säger Fredrik Svanberg, chef på kulturarvsenheten vid Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) där bland annat Marinmuseum, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Vrak – Museum of Wrecks (med planerad öppning 2021), ingår. 


Källa: SMTM