Mark- och miljödomstolens tidigare dom i farledsprojekt Malmporten överklagades av Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, till Mark- och miljööverdomstolen som gav prövningstillstånd. Domen i Mark- och miljööverdomstolen innebär inte per automatik att farledsprojektet kan börja byggas. Det måste först komma med i regeringens nationella plan för transportsystemet 2018-2029 som presenteras senare i vår.

Domen i korthet: Mark- och miljööverdomstolen ger Sjöfartsverket tillstånd att placera de förorenade massorna med en lägre föroreningshalt, under ett tre meter tjockt lager av rena muddermassor i djuphålan utanför Luleå. Sammanlagt rör det sig om cirka 400.000 kubikmeter massor.

Domstolen ger också visst stöd för Havs- och vattenmyndighetens yrkande i deras överklagan om placering av mer förorenade muddermassor vid bygget av nya landområden i Luleå hamn. Det innebär att cirka 200 000 kubikmeter ska tas om hand i samband med landbyggnationen för den nya djuphamnen.

– Nu ska vi läsa och analysera domen samt utvärdera hur den påverkar tiden och kostnaderna för genomförandet, säger Bertil Skoog, projektledare för Malmporten vid Sjöfartsverket.

– När domen vunnit laga kraft återstår fortfarande finansieringen som beslutas av regeringen, kommenterar Linda Wikman, projektledare för Luleå Hamn AB.

Bakgrund

Den 18 april 2017 tillstyrkte Mark- och miljödomstolen farledsprojektet Malmporten i Luleå. Rätten beviljade Sjöfartsverket dispens för att placera cirka 600,000 kubikmeter förorenade muddermassor i en djuphåla vid SV Vitfågelskär utanför Luleå. Enligt plan skulle de förorenade massorna läggas i botten av djuphålan, för att sedan täckas över av tre meter rena muddermassor. Luleå hamn fick tillstånd att skapa nya landytor med enbart rena muddermassor i anslutning till den nya djuphamnen.

Muddermassorna är en följd av Sjöfartsverkets planerade breddning och fördjupning av farleden in till Luleå och Luleå hamns ansökan om att fördjupa hamnen för fartyg med 15 meters djupgående samt bygge av ny djuphamn med upp till tre nya kajlägen. Totalt rör det sig om cirka 22 miljoner kubikmeter massor som ska hanteras, eller nästan 37 fyllda Globen arenor. Projektet är kostnadsberäknat till cirka 3 miljarder kronor totalt som delas på 50 procent vardera mellan staten och Luleå hamn.

Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, hävdade att dumpning av avfall i havet var förbjudet och överklagade Sjöfartsverkets dispens för de förorenade muddermassorna. HaV menade att dessa kunde användas tillsammans med rena muddermassor för att bygga nya områden inom Luleå hamn. Därför överklagades hamnens tidigare tillstånd om att bara använda rena muddermassor till nya landytor. MÖD beviljade prövningstillstånd och huvudförhandling ägde rum 30 januari- 1 februari 2018 vid Luleå tingsrätt.

Luleå hamn har status som Core-hamn inom EU – en strategiskt viktig länk i transportsystemet. I dag har cirka 90 procent av EU:s järnmalmsproduktion anknytning till Luleå hamn. Större fartyg innebär också att bränsleförbrukning, miljöutsläpp och fraktkostnader minskar med cirka 40 procent och åtgärder planeras för fartygstrafik 24 timmar om dygnet, året runt. Dagens maximala lastkapacitet beräknas öka från cirka 55 000 till ungefär 160 000 ton sommartid. För vintertrafiken beräknas lastkapaciteten öka från cirka 20 000 till ungefär 75 000 ton.

Domen kan överklagas till Högsta Domstolen, HD, till och med 9 maj 2018. HD måste först ge prövningstillstånd innan fortsatt prövning kan ske.



Källa: Sjöfartsverket