Facebook


Instagram

Avgasrening flyttar föroreningar från luft till vatten


2019-06-24

Bild: IVL Svenska Miljöinstitutet

Nästa år införs svavelkrav som tvingar all internationell sjöfart att minska utsläppen av svaveldioxid till luften. Men istället för att köra på dyrare lågsvavliga bränslen väntas många rederier installera så kallade skrubbrar som tvättar avgaserna med havsvatten, vatten som sedan släpps tillbaka förorenat i havet. Detta skrubbervatten har giftiga effekter på djurplankton, visar ny forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet.

– De nya svavelreglerna är viktiga för att minska sjöfartens påverkan på luftkvaliteten, men tyvärr fångar de inte upp konsekvenserna för havsmiljön. Om fartygen fortsätter att köra på smutsig bunkerolja kommer föroreningarna istället hamna i vattnet där det kan ge svåra konsekvenser för det marina ekosystemet, säger Hulda Winnes, projektledare och forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

IVL Svenska Miljöinstitutet har i en EU-finansierad forskningsstudie analyserat miljöeffekterna av både så kallade öppna och slutna skrubbersystem. Det öppna skrubbersystemet använder stora mängder havsvatten för att rena avgaserna, vatten som direkt släpps ut igen. Det slutna systemet återcirkulerar vattnet i anläggningen och släpper ut mindre volymer vatten efter behandling i en reningsanläggning.

I ekotoxikologiska tester exponerades ett antal marina organismer för skrubbervatten i olika koncentrationer. Dessa tester utfördes i samarbete med norska polarinstitutet. Testerna visade negativa effekter på livsviktiga funktioner hos flera organismer. Störst känslighet fanns hos hoppkräftor – en grupp djurplankton med central betydelse i näringskedjan. Även låga koncentrationer av både obehandlat vatten från öppna skrubbersystem och behandlat skrubbervatten från slutna system orsakade negativa effekter hos organismerna.

Obehandlat skrubbervatten från det öppna systemet är kraftigt förorenat och innehåller bland annat tungmetaller, aromatiska kolväten och sotpartiklar. Det behandlade vattnet från den slutna skrubbern är mindre förorenat och de restprodukterna som avskiljs tas iland. Vid jämförelse utgör utsläppen från öppna skrubbrar en större risk för havsmiljön än utsläppen från slutna system.

Enstaka fartygspassager påverkar inte havsmiljön i så stor utsträckning, påpekar forskarna, men i hårt trafikerade farleder samt i hamnar och flodmynningar ökar miljöriskerna.

– Flera av dessa föroreningar bryts ner relativt snabbt men är samtidigt akut giftiga. När havsmiljön oavbrutet utsätts för skrubbervatten från nya fartyg blir den akuta effekten varaktig. Jag ser en stor risk att biodiversiteten kommer att minska på grund av skrubbertekniken, säger Kerstin Magnusson, marin ekotoxikolog på IVL och en av rapportförfattarna.

– Om vi tillåter tvättade avgaser att föras ner i havet lägger vi till ytterligare en källa av föroreningar till de marina ekosystemen, förutom alla de som redan existerar. Det stämmer dåligt med FN:s globala miljömål som säger att vi till 2025 ska förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, säger Kerstin Magnusson.

Prisskillnaden mellan bunkerolja och lågsvavligt bränsle ligger idag på omkring 300 dollar per ton. En skrubberanläggning betalas i regel tillbaka inom ett år.

– Att skapa nya miljöproblem på det sätt som man gjort genom att tillåta den här typen av reningsteknik är fel ur hållbarhetsperspektiv. Det har inte gjorts grundliga miljöstudier innan reglerna gick igenom. Med skrubbrar, och förstås framförallt de utan rening, flyttar vi bara runt föroreningarna, säger Hulda Winnes.

Klicka här för att ladda ner och läsa rapporterna.



Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet


Skriv ut



Däckaren Vinö byggdes i ek av Bröderna Kellgrens båtbyggeri på Vinö i Misterhults skärgård, Oskarshamns kommun 1950. Vinö är i mycket gott skick och har dessutom sin originalmotor kvar.
Däckaren Vinö byggdes i ek av Bröderna Kellgrens båtbyggeri på Vinö i Misterhults skärgård, Oskarshamns kommun 1950. Vinö är i mycket gott skick och har dessutom sin originalmotor kvar.

Historisk flotta växer när Sjöhistoriska k-märker både fartyg och fritidsbåtar

Sjöhistoriska museet k-märker ytterligare två fartyg och 14 fritidsbåtar. Totalt ingår nu över 300 fartyg och båtar i den flotta som håller det maritima...

Läs mer
Zugol 550
De två fartygen som nu börjat byggas är både 30 % större och mer energieffektiva än tidigare fartyg.

Styrkebesked från Stena Line:

Nya superfärjorna har börjat byggas

Mitt i den pågående pandemin lämnar färjerederiet Stena Line styrkebeskedet...

Läs mer
Semestertips:

Ny fotoutställning på Landskrona museum om lotsar och båtmän

Bild från utställningen.

Utställningen ”Lotsar och båtmän i Öresund” med fotografier av...

Läs mer
Vattenfall
Viking Mariella.

Alla Viking Lines fartyg återgår i trafik i juli

M/S Mariella och M/S Cinderella börjar trafikera den 2 juli. M/S Mariella trafikerar 2...

Läs mer
A Nepita efter ombyggnation.

Stena RoRo har levererat nattfärjan A Nepita efter rekordsnabb ombyggnation

På knappt tre månader har Stena RoRo förvandlat tidigare dagfärjan Stena...

Läs mer


Högt förtroende för Sjöfartsverket bland svenskarna

Nu står det klart att Sjöfartsverket är en av Sveriges fem mest ansedda...

Läs mer


Mest lästa



















Pacetell


Terrigio
Unica Media AB © 2014
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm
Kontakt
info(at)infrasverige.se
Annonsering
annons(at)infrasverige.se