Handlingsplanen innehåller alltifrån dialog med hamnar och utbildning av myndighetspersonal till fortsatt utredning av regler för pråmtrafik. Arbetet görs med andra myndigheter och sjöfarts- och transportsektorn, och utgår från regeringens godstransportstrategi.

– Kapaciteten finns både i hamnar och hos rederier. Sjöfarten har stor potential i framtiden och vi vill att godsköpare tänker sjöfart för att det är smart och smidigt, säger Pia Berglund, Trafikverkets nationella samordnare för inrikes sjöfart, som leder arbetet med handlingsplanen.

Idag utgör sjöfarten en marginell andel av inrikes godstransporter. Prognoser visar att godstransportarbetet kommer att öka med 64 procent till år 2040 samtidigt som inrikes transporter ska minska sina utsläpp med 70 procent till år 2030. Det är därför nödvändigt att använda både sjöfart och järnväg i betydligt större omfattning än i dag.

Bland de 62 förslagen i handlingsplanen som lämnas till regeringen kan nämnas:

• Flytta skrymmande transporter till sjöfart, i stället för att som i nuläget bevilja dispenser på väg och järnväg.
• Klassa fler områden som inre vattenvägar för utökad sjöfart i kustnära områden.
• Framtidssäkra lotsning av fartyg, bland annat genom teknikutveckling.

– En konkret åtgärd är vi kan frakta till exempel husmoduler och vindkraftverk sjövägen istället för på vägen. Konsekvenser som påverkan på priset och tillgången på transporter för näringslivet samt klimat- och miljönytta av ett sådant förslag kommer att analyseras, säger Pia Berglund.

Det är nödvändigt att använda både sjöfart och järnväg i betydligt större omfattning än idag om vi ska vara helt fria från koldioxidutsläpp 2045.

– Sjöfarten är energieffektiv, det krävs betydligt mindre energi per transporterat ton gods på sjön än på väg. Det beror främst på sjöfartens möjligheter att ta mycket gods samtidigt som fartygen kräver mindre energi per vikt och transporterad sträcka, säger Pia Berglund.



Källa: Trafikverket