De svenska rederierna som får ta del av det svenska sjöfartsstödet har ökat sin ekonomiska effektivitet mellan 2017 och 2018. Samtidigt är rederierna fortsatt beroende av sjöfartsstödet.
Det visar Trafikanalys senaste uppföljning av sjöfartsstödets effekter. Trafikanalys har i uppdrag av regeringen att analysera sjöfartsstödets effekter. Sjöfartsstödet uppgick 2018 till 1,4 miljarder kronor och utbetalades till sammanlagt 41 olika rederier. Av dessa 41 rederier har 31 ingått i Trafikanalys uppföljning.
– Vi ser att sjöfartsstödets andel av omsättningen i snitt är cirka 10 procent. För flera rederier är andelen mycket högre. Samtidigt är vinstmarginalen bland rederierna i snitt mycket lägre, cirka två procent. När sjöfartsstödet tas bort ur resultaträkningen blir lönsamheten kraftigt negativ. Det visar vilken stor betydelse stödet har, säger Björn Olsson, utredare på Trafikanalys och ansvarig för uppföljningen.
I årets rapport har Trafikanalys även analyserat rederiernas ekonomiska effektivitet med hänsyn till förädlingsvärde och kostnader. Analysen visar att rederiernas effektivitet har ökat mellan år 2017 och 2018. Analysen visar också att gruppen av rederier tillsammans är ungefär lika effektiva som vägtransportföretagen, och mer effektiva än järnvägsföretagen.
– Att sjöfartsstödet går till en effektiv rederiverksamhet är viktigt. Vi vet sedan tidigare att rederierna är miljöeffektiva när det gäller godstransporter och kan nu konstatera att det även finns en ekonomisk effektivitet bland de rederier som tar emot stödet, säger Björn Olsson.
Det paradoxala i att rederierna är beroende av sjöfartsstödet och samtidigt effektiva förklaras av att internationell konkurrens tvingar företagen till effektivitet, men också lägre lönsamhet. Att andra länder också har sjöfartsstöd gör det svenska stödet viktigt för att behålla de svenska rederiernas konkurrenskraft.
Trafikanalys årliga uppföljning Sjöfartsstödets effekter finns i sin helhet tillgänglig på myndighetens webbplats.
Källa: Trafikanalys
