Ny studie visar stora skillnader mellan dieselbussar och andra bussar när det gäller hälsoeffekter och samhällsnyttor. Enligt WHO:s uträkningar förloras långt över en miljon friska levnadsår i EU varje år på grund av trafikbuller, varav de flesta förloras genom sömnstörningar. Aktuell forskning kommer med största sannolikhet att leda till att fler hälsoeffekter med större säkerhet kan kopplas till buller.
Göteborg står inför stora förändringar i kollektivtrafiken och enligt stadens trafikstrategi ska minst 55 procent av resorna ske med kollektivtrafik år 2035 (2015 var siffran 37 procent). Under samma tjugoårsperiod planerar staden för 150 000 fler bostäder och 80 000 nya arbetstillfällen. För att kunna erbjuda dagens och framtidens boende och besökare en attraktiv stad att leva, verka och vistas i, behövs ett modernt kollektivtrafiksystem som är tyst och inte förorenar luften med hälsoskadliga ämnen.
I låg fart bullrar motorn mer än däcken
Ett sätt att åstadkomma lägre buller- och luftföroreningsnivåer är att satsa på elbussar. Elbussar släpper inte ut avgaser i gatumiljön och är tystare än konventionella bussar, i synnerhet vid låga hastigheter där motorljudet dominerar över däckljudet. Vid hastigheter över 40 km i timmen dominerar ljud från däck och aerodynamik över motorljudet, men i täta stadsmiljöer är hastigheten oftast lägre. För att ta reda på hur mycket tystare dessa bussar är i stadsmiljön och vilken effekt detta kan ha på hälsa och välbefinnande, har Trafikkontoret Göteborgs Stad, i samarbete med Miljöförvaltningen, låtit SP genomföra en studie.
Resultatet av studien finns i rapporten ”Nyttoberäkningar av minskat buller från elbusstrafik i Göteborg” (SP Rapport 2016:89). Syftet med studien är att beräkna den samhällsekonomiska nyttan av elbussar jämfört med andra busstyper som används i Göteborg, med avseende på minskat utomhusbuller. Författarna till rapporten är Krister Larsson, SP och Maria Holmes, då Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, numera COWI.
Elbussar ger mindre lågfrekvent buller
– Vi vet att människor upplever sig mycket störda av lågfrekvent buller men trots detta finns det inga väletablerade modeller som tar hänsyn till det lågfrekventa bullret och det finns idag få studier som visar hälsoeffekterna av det. Men våra mätningar visar dels att det finns skillnader mellan de olika busstyperna ,dels att dieselbussar orsakar mycket mer ljud än de andra busstyperna. En frekvensanalys visar också att ljudet som dieselbussarna genererar innehåller mycket mer lågfrekvent ljud än elbussar, säger Krister Larsson, Seniorforskare på RISE, Research Institutes of Sweden (som SP numera ingår i).
I beräkningar av hälsoeffekter och samhällsekonomiska kostnader av bussbuller visar också Krister Larssons och Maria Holmes studie att dieselbussar orsakar de högsta kostnaderna av de busstyper som inkluderats i studien (diesel-, gas-, hybrid- och elbussar).
Malin Andersson, avdelningschef Utveckling & Internationellt på Trafikkontoret Göteborgs Stad, säger.
– Kunskapen om hälsoeffekter av lågfrekvent buller behöver ökas så att vi kan ta hänsyn till detta i vår planering och i ekonomiska effektbedömningar av stadens framtida kollektivtrafik.
Samhällsnyttorna behöver lyftas fram
Studien visar också bland annat att beräkningar vid bussarnas start och stopp, till exempel vid hållplatser och rödljus, ger stora nyttor med elbussar. Dock synliggörs dessa nyttor vanligtvis inte i dagens bullerberäkningsmodeller och modeller för samhällsekonomi, vilka ligger till grund för åtgärdsbeslut och planering.
– Den typ av studie som SP genomfört visar på resultat som vi kommer att ha mycket nytta av i vårt fortsatta planerande av kollektivtrafiken i Göteborg och i synnerhet i vår stundande stadsbussupphandling, säger Hanna Björk, miljöstrateg på Västtrafik.
Källa: Göteborgs Stad
