De flesta svenska kommuner och regioner har antagit ambitiösa miljö- och klimatmål för transporterna som ligger i linje med målen på nationell nivå. Trots detta dröjer omställningen av transportsektorn. Anledningarna är flera. Det är svårt att riva upp gamla investeringsbeslut även om de går stick i stäv med målen, och det är svårt att styra mot mål som inte är konkreta. Dessutom är det politiska stödet för åtgärderna som krävs ofta svagt, visar en ny rapport från forskningsprojektet Stafetten som genomförs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och Lunds universitet
Enligt det svenska klimatmålet för transportsektorn ska utsläppen från inrikes transporter (utom flyg) minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Transportsektorn ska också bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås. Men den aktuella studien visar att målen uppfattas som svåra och otydliga av planerare i kommuner och regioner, vilket är en anledning till att de inte får tillräckligt genomslag i planeringen. En annan anledning är att det är lättare att få politiskt stöd för abstrakta mål på övergripande nivå än för de konkreta beslut som krävs för att nå målen.
Trots att målen ofta är alltför abstrakta visar studien att många av de nya åtgärderna som kommer in i länsplanerna idag leder mot målen i större utsträckning än tidigare beslutade åtgärder. Frågan är om det räcker för att ställa om tillräckligt snabbt.
– De långa ledtiderna i transportplaneringen blir ett problem i det här sammanhanget. Gamla beslut om till exempel utbyggda vägar ligger fast trots att flera intervjuade planerare ifrågasätter om de leder mot de mål som finns idag, säger Åsa Hult, mobilitetsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Samtidigt menar planerarna att besluten är svåra att riva upp i efterhand utan att rasera tilliten för planeringsprocessen. I studien finns dock enstaka exempel där man lyckats förändra inriktningen för gamla objekt, så helt omöjligt är det inte.
– Med den kunskap vi har idag om vikten av en snabb klimatomställning framstår det som nödvändigt att börja pröva om äldre investeringsbeslut fortfarande är aktuella. Att spendera miljardbelopp på att bygga ut vägar vilket dels leder i rakt motsatt riktning i förhållande till miljömålen, dels innebär att stora ekonomiska resurser tas i anspråk som behövs för att ställa om till ett långsiktigt hållbart transportsystem blir i längden omöjligt att försvara, säger Emma Lund, forskare på Trivector.
Den aktuella studien är den andra delrapporten från forskningsprojektet Stafetten, som undersöker överföringen av nationella miljömål till olika nivåer av infrastruktur- och samhällsplanering. Projektet har pågått i drygt två år och finansieras av Naturvårdsverket.
Fördjupande läsning:
Klicka här för att läsa och ladda ner rapporten Hur överförs nationella miljömål till lokala beslut i transport- och samhällsplaneringen?
Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet
