Anpassa trafikmiljön och trafikreglerna efter cyklisten och utveckla säkrare cyklar anpassade efter användaren. I en rapport sammanfattar forskare på VTI en lång rad åtgärder som bör göras för att öka säkerheten för cyklister.
VTI har sammanställt en modellrapport i forskningsprogrammet: En stark forskningsmiljö inom området hjulburna oskyddade trafikanter. Syftet med programmet har varit att öka kunskapen om oskyddade trafikanter och deras speciella förutsättningar i trafikmiljön, för att på sikt kunna bidra till att nå det nationella hänsynsmålet med fokus på säkerhet. Programmet och modellrapporten har finansierats av Länsförsäkringars forskningsfond.
Modellen är en lista med åtgärdsförslag som behandlar cyklisten, cykeln och trafikmiljön.
Anpassa trafikreglerna efter cyklister
Resultaten visar att trafikreglerna måste bli tydligare och bättre anpassade till cyklister för att åstadkomma säker cykling. Trafikanter måste ges möjlighet att tillägna sig den kunskap samt de attityder, normer och beteenden som krävs för säker cykling. Detta kan ske med hjälp av informationsinsatser, kampanjer och utbildning, och inte minst genom att erbjuda en trafikmiljö som gör det lätt att följa reglerna.
– I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att cyklister inte på något sätt är en homogen grupp och därför har olika förkunskaper och preferenser, säger Henriette Wallén Warner, forskare på VTI.
Utveckla säkrare cyklar
Det finns också ett behov av en utveckling av själva fordonet. Framförallt gäller det bromsar, däck och belysning, men även att ta fram särskilda cyklar som är bättre anpassade till olika cyklistgruppers behov.
Barn och äldre, de som bara cyklar vid enstaka tillfällen, de som cyklar året runt, de som cyklar i sakta mak eller de som använder cykeln som träningsredskap har olika förutsättningar och behov. Regelbunden service och kontroll av cyklar är också viktigt, liksom att vid försäljning av elcyklar förebygga olyckor till följd av handhavandefel.
Anpassa trafikmiljön efter cyklisternas behov
Slutligen visar resultaten att framför allt trafikmiljön måste anpassas efter cyklisternas behov och inte enbart efter de behov förare av motorfordon har. Det är till exempel väl känt att cyklisten i möjligaste mån vill undvika omvägar, uppförsbackar, onödiga stopp, ojämnt och halt underlag. Beaktar man inte detta vid utformning och skötsel av infrastrukturen är risken stor att cyklisten väljer en mindre trafiksäker väg.
Det räcker inte att med hjälp av punktinsatser anpassa infrastrukturen i det befintliga transportsystemet, som är byggt för motorfordon. Istället måste vi sträva efter att på systemnivå åstadkomma en säker och framkomlig trafikmiljö för cyklister som innefattar hela resan, säger Henriette Wallén Warner.
Eftersom åtgärdsförslagen riktade mot trafikmiljön främst handlar om infrastrukturåtgärder är det i första hand statliga/regionala myndigheter samt kommuner som bör initiera och implementera dessa förslag.
– Vår förhoppning är att vi genom den forskning som Länsförsäkringars forskningsfond finansierat kan belysa problemen och ge underlag så att vi tillsammans kan arbeta för att nå visionen och få ner antalet dödade och skadade i trafiken, säger Mari Sparr, forskningsansvarig på Länsförsäkringars forskningsfond.
VTI rapport 979 Modellrapport för säker cykling
är en sammanfattning av resultat och föreslagna åtgärder från de övriga åtta projekten inom forskningsprogrammet, men även från tidigare forskning och andra programövergripande aktiviteter.
Övriga rapporter inom forskningsprogrammet
Källa: VTI
