När snön smält undan är partikelhalterna i luften som högst. Då dammbinder och rengör Trafikverket vägarna. Tillåtna högsta hastigheter sänks längs de vägsträckor där partikelhalterna i luften är som högst och där människor exponeras utomhus.
Höga hastigheter orsakar både slitage av vägbanan, uppvirvlingen av detta partikelslitage till vägens omgivningar samt ökade avgasemissioner.
– Vi mäter också hur mycket avgasutsläpp som olika fordonsgrupper släpper ut, som till exempel lastbilar, diesel- respektive bensinbilar och miljöfordon i olika Euroklasser. På så sätt kan vi utföra riktade åtgärder mot de fordonsgrupper som har störst utsläpp, säger Michelle Benyamin, utredare hälsa på Trafikverket.
– Vi planerar för åtgärder i samarbete med olika aktörer som kommuner och länsstyrelser och utför beslutade åtgärder i enlighet med åtgärdsprogram som ska utföras och gäller enligt miljöbalken.
Vägtrafikens utsläpp av hälso- och miljöfarliga ämnen har minskat kraftigt tack vare renare bränslen och renare motorer med effektivare reningsutrustning. Men trots att utsläppen har minskat, exponeras människor i stor utsträckning, speciellt i våra tätortsregioner. Mest känsliga för luftföroreningar är barn och unga, äldre och personer med astma, lung- eller hjärt- kärlsjukdom.
Synergier – bra för klimat och hälsa
Flera styrmedel som minskar utsläppen av växthusgaser minskar även utsläppen av luftföroreningar, t ex nya CO2-krav på lätta och tunga fordon på EU-nivå, stadsmiljöavtal och bättre drift- och underhållsåtgärder för ökad andel cykel och kollektivtrafik. En ökad elektrifiering och energieffektivisering av fordonsflottan är andra viktiga åtgärder inom klimatområdet som också ger synergieffekter för luftkvalitet.
Trafikverket har beslutat att miljökvalitetsmålet Frisk luft ska uppnås överallt längs med statligt vägnät senast år 2030. Ett arbete genomförs för att uppnå Frisk luft i aktuella om- och nybyggnadsprojekt av statlig infrastruktur, i remisshanteringen av kommunernas planprocesser och med hjälp av forskarfinansierade utvecklingsprojekt.
Fakta:
Luftkvaliteten i svenska städer är bland de bästa i Europa, men ändå överskrids de lagstadgade miljökvalitetsnormerna (MKN) i flera tätorter. Det beror främst på utsläpp från vägtrafiken samt slitage av vägbana, däck och bromsar. I Sverige har vi svårast att uppnå MKN för partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2). Dessa luftföroreningar kan orsaka stor skada på våra luftorgan, hjärta och kärl.
Källa: Trafikverket
