Riksrevisionen har granskat effektiviteten i Trafikverkets underhåll av det statliga vägnätet.
Granskningen visar bland annat att vägarnas tillstånd har förbättrats sedan 1990-talet – trots en 30-procentig ökning av trafiken och utan att de årliga kostnaderna för vägunderhåll har ökat.
Riksrevisionen identifierar trots detta ett antal faktorer som visar att vägunderhållet i Sverige kan bli mer kostnadseffektivt. Det handlar framför allt om brister i informationen om hur omfattande, och vilken sorts, skador de olika vägsträckorna har. Det gäller både slitaget på asfalten och tillståndet under vägytan.
– Det behövs bättre information om i vilket skick vägnätet är, till exempel vad gäller äldre motorvägar. Trafikverkets svårigheter att beskriva behovet av underhållsåtgärder riskerar att leda till högre kostnader i framtiden, säger riksrevisor Ingvar Mattson.
En annan faktor som begränsar möjligheterna till maximal effektivitet i underhållet är bristen på bekräftade samband mellan vägarnas skick och samhällsekonomiska aspekter.
– Det handlar om att skapa ny kunskap om vid vilken nivå på slitaget som underhåll bör ske för att vi ska nå en högre samhällsekonomisk effektivitet i avvägningen mellan underhållskostnader och till exempel trafiksäkerhet och komfort, säger projektledare Erik Trollius.
Riksrevisionens granskning belyser även Trafikverkets finansiering, som i vissa fall hindrar myndigheten från att genomföra underhållsarbeten vid rätt tidpunkt och till så låg kostnad som möjligt.
– Vi anser att regeringen i det sammanhanget bör överväga om Trafikverket ska få utökat handlingsutrymme att använda sin anslagskredit för att kunna hantera kostnadsvariationer på grund av väderförhållanden och kraftigt förändrade råvarupriser, säger Ingvar Mattson.
Källa: Riksrevisionen
