– Utsläpp av PFAS med lakvatten är en stor punktkälla och många avfallsanläggningar har fått krav på sig att antingen utreda kompletterande rening av PFAS eller installera reningsutrustning för att kunna fortsätta släppa lakvattnet till kommunala reningsverk, säger Andriy Malovanyy, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet. 

Perfluorerade ämnen, PFAS, är en grupp vatten- och smutsavstötande kemikalier som finns i en mängd vardagsprodukter. Lakvatten och processvatten från i princip alla avfallsanläggningar i Sverige innehåller förhöjda halter av PFAS. Till exempel är halten av PFOS i lakvatten vanligtvis cirka 200 gånger högre än gränsvärdet för ytvatten, men halten varierar kraftigt och kan i vissa fall vara 15 000 gånger högre än gränsvärdet. Deponier som släpper sitt vatten till kommunala reningsverk påverkar slamkvaliteten negativt.

När projektet startade fanns det begränsad kunskap om rening av lakvatten från PFAS, trots att rening av andra vattenströmmar, som förorenat grundvatten, har studerats länge. Det här var anledningen till att Avfall Sverige bestämde sig för att satsa på projektet.

– Vi såg att det fanns ett behov av att göra en gemensam satsning på att utreda PFAS-rening i ett större projekt, som separata avfallsanläggningar inte har möjlighet att genomföra, säger Johan Fagerqvist på Avfall Sverige.

I projektet testas reningsmetoder på fyra avfallsanläggningar som har olika sammansättning av lakvatten, med olika halter av PFAS. Försök på två av anläggningarna har nu avslutats.

– Det vi ser är att förbrukningen av filtermaterial som används i reningen, som aktivt kol eller jonbytare, ökar när PFAS-halten ökar, men inte i samma takt. Det är billigare att avskilja PFAS från koncentrerade strömmar. Det förväntade vi även i början av projektet men det blir ännu tydligare när man beräknar reningskostnad per viss föroreningsmängd. Om man till exempel använder kolfilter i reningen kan kostnaden variera mellan cirka 4 000 och 220 000 kr per gram avskild PFOS, beroende på halten av PFAS i lakvattnet, säger Andriy Malovanyy.

– Förhoppningen är att våra medlemmar ska kunna använda resultaten som underlag för att kunna analysera sin egen situation och om det är skäligt att gå vidare med rening av PFAS, säger Johan Fagerqvist.

Även om PFOS och PFOA är bannlysta i EU finns det en rad undantag som tillåter användning i samhällsviktiga områden, som inom brandförsvaret där det används i brandskum.

– Lämpligheten att använda dessa och andra PFAS-ämnen behöver diskuteras och användningen begränsas där det är möjligt, så att samhället inte behöver lägga stora resurser på att förhindra spridning av dem i miljön. Men vad gäller avfall är det också viktigt att komma ihåg att avfall avspeglar det förflutna så även om användning av PFAS upphör helt kommer det att finnas kvar i avfall och lakvatten under lång tid framöver så vi behöver veta hur vi ska hantera dessa föroreningar, säger Andriy Malovanyy.



Källa. IVL Svenska Miljöinstitutet