Fosfor, zink, koppar, arsenik. En ny rapport visar att Göteborgs vattendrag är förorenade av dagvattnet. Om målet ”god vattenstatus” ska uppnås till 2027 måste vattnet renas. Men tekniken kan inte lösa allt – det krävs även samhälls- och beteendeförändringar.
Dagvatten är det vatten som passerat stadens hårda ytor. En fjärdedel av dagvattnet leds till Gryaabs avloppsreningsverk, medan merparten går rakt ut i närmaste vattendrag.
– När vattnet rinner över hårda ytor drar det med sig förorenande partiklar som kommer från trafik, verksamheter och annat i staden. År 2021 ska Sveriges vattendrag ska ha uppnått ”god status”, men några vattendrag i Göteborg har fått dispens till 2027, säger Linnéa Lundberg, projektingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad.
Linnéa Lundberg är en av författarna till rapporten ”Åtgärdsförslag för dagvatten” där man undersökt tretton vattendrag runt om i Göteborg. Alla visade sig ha förhöjda halter av förorenande ämnen. Källan till de olika föroreningarna varierar, men koppar finns i koppartak och stuprör, zink i lyktstolpar och det cancerframkallande ämnet bensapyrén kan komma från vedeldning och trafik.
– Det som är mest akut den höga halten av fosfor. Fosforn bidrar till övergödning i vattendragen och vi misstänker att den kommer från stadens industrier, bräddning av avloppsvatten, nedfallna löv, fågelbajs med mera. Tio av de tretton vattendragen har behov av rening av fosfor.
Så vad kan Kretslopp och vatten göra? Jo, man kan bygga reningsanläggningar vid utsläppen till vattendragen, men det är bara möjligt vid tio ställen och skulle bara täcka sju procent av reningsbehovet. Längre upp i ledningsnätet har 100 platser för dagvattenrening identifierats. Det skulle räcka för att få bort 40 procent av föroreningarna, men skulle kräva en investering på 1,7 miljarder kronor.
– Vi har frågat göteborgarna vad de är beredda att betala för att få rena sjöar och vattendrag. De flesta tycker att det är en viktig fråga och kan tänka sig att lägga 50 kronor per månad för att få rena vattendrag.
Men detta täcker inte kostnaderna. Därför måste det även till samhällsförändringar, menar Linnéa Lundberg. Staden behöver byggas med fler gröna ytor och med plats för dagvattnet, men det finns även saker som privatpersoner kan göra.
– Det handlar om att köra mindre bil, att inte övergöda sina odlingar och minskad nedskräpning. Som fastighetsägare är det också bra att koppla bort stuprör från nätet och istället leda ut dagvattnet till en grön eller grusad yta där det renas naturligt, säger Linnéa Lundberg.
Källa: Göteborgs stad
