De ökade utsläppen av växthusgaser de senaste 100 åren har inneburit en ökning av den globala medeltemperaturen. En liten del av de ökade växthusgaserna kommer från kommunala reningsverk, där vatten renas. Den vanligaste processen för att rena ett kommunalt spillvatten består av mekanisk, biologisk och kemisk rening.

Den biologiska reningen, som i vanligaste fall består av en aktiv slamanläggning, är baserad på tillväxten av bakterier. Man har tidigare studerat en alternativ biologisk rening som är baserad på symbios mellan mikroalger och bakterier. Syftet med denna avhandling var att utforska effekten när mikroalgbaserad biomassa från den biologiska reningen samrötas med slam för att producera förnybar biogas.

– Resultaten av min forskning visar att när en biologisk rening baserad på mikroalger ersatte en konventionell biologisk rening ökade mängden biomassa påtagligt på grund av den ökade produktionen från mikroalgerna. Detta ökade produktionen av biogas med 66–210% och ökade återvinningen av kväve jämfört med en konventionell reningsprocess, säger Jesper Olsson, doktor i energiteknik vid MDH.

Resultaten från de experimentella studierna användes sedan för att utvärdera effekter på systemnivå när mikroalger implementeras på ett kommunalt reningsverk.

– Resultaten av avhandlingen kan användas för vidare studier i pilot- eller fullskala med användningen av mikroalger inom kommunal avloppsrening, säger Jesper Olsson.

Rena vatten från läkemedel

Vidare har Jesper Olsson undersökt slammet som blir kvar efter reningsprocessen för att ta reda på vad som händer med läkemedelsresterna.

En tredjedel av alla läkemedelsrester som kommer ut i vattnet bryts aldrig ner. Min forskning visar att det finns indikatorer på att halten läkemedel blir lägre om man använder mikroalger under reningsprocessen. Detta är ett resultat som är väl värt att undersöka vidare i framtiden, säger han.



Källa: Mälardalens Högskola