Är höghastighetsbanan lösningen på alla bekymmer? Den något tillspetsade frågan diskuterades på nyckelseminariet ”Höghastighetsjärnvägar – löser det alla problem.” Svaret från panelen? Den löser inte allt, men mycket.
Bostäder, arbetsplatser och utbyggd kollektivtrafik. Förhoppningarna på höghastighetsbanan är många. Men frågan är om den löser allt detta?
När frågan diskuterades på tisdagens nyckelseminarium kunde HG Wessberg från Sverigeförhandlingen räkna upp många delar som den inte löser – exempelvis Malmbanan, trafiken mellan Gävle och Sundsvall samt en hel del godstågsproblematik i övre Norrland.
– Vad den däremot gör är att den tar ett första riktigt seriöst steg för att förbättra den allmänna kapacitetsbristen på våra svenska järnvägar, sade han under samtalet.
Dessutom avlastar höghastighetsjärnvägen den gamla stambanan samtidigt som Trafikverket får bättre förutsättningar att göra förbättringar på den. HG Wessberg tryckte även på att den nya stambanan bygger Sverige samman.
– Hela Götaland kommer att bli en gemensam arbetsmarknadsregion. Det blir fullt möjligt för en familj att bo i Jönköping, där en part jobbar i Göteborg och den andra i Stockholm. Det blir lättare för företag att anställa och människor kan enklare hitta jobb. Dessutom angriper vi för första gången klimatproblemet på riktigt. Det här är det enda sättet som vi kan hjälpa till med att uppnå de klimatmål som vi har satt upp, och i princip konkurrera ut flyget mellan Stockholm och Göteborg samt Stockholm och Malmö.
Men en höghastighetsbana behöver inte vara lösningen för alla problem. Projektet Oslo–Stockholm 2.55 visar att det går att göra mycket med betydligt mindre åtgärder än att bygga helt nya järnvägar. Jonas Karlsson är vd för bolaget bakom projektet och han ser en tendens att diskussionen om höghastighetsjärnvägen slukar alla andra problem. Exempelvis sträckan mellan Oslo och Stockholm där en tågresa idag tar runt fem timmar. En restid på under tre timmar – med konventionella tåg – skulle göra oerhört mycket för arbetsmarknaden i regionen.
Projektet planeras kosta 55 miljarder svenska kronor – pengar som inte finns i dag. Ett sätt att finansiera tågförbindelsen är att se om de samhällsekonomiska vinsterna kan omvandlas till intäkter.
– Vi har kommit fram till att vi måste hitta andra finansieringslösningar. Lånefinansiering är hett, men vi tror inte att nyckeln ligger där utan nyckeln ligger på intäktssidan, sade Jonas Karlsson.
Källa: Elmia
