En tidtabell reglerar den tågtrafik som ska bedrivas för ett år åt gången. Denna plan för trafikproduktion bereds långt i förväg. Ett viktigt steg är de ansökningar om att få bedriva trafik som operatörerna lämnar i april varje år. Många ansökningar kan beviljas, men många gånger saknas spårkapacitet för att tillgodose alla önskemål. Konsekvensen blir att vissa avgångsönskemål måste tidigare- eller senareläggas, eller avvisas.
– Mycket talar också för att operatörer avstår från att lämna in ansökningar för att de vet att kapaciteten är otillräcklig och att de sannolikt kommer att få låg prioritet, säger Jan-Eric Nilsson, professor i transportekonomi på VTI.
Personal som ansvarar för att lägga tidtabellerna gör alla justeringar manuellt. Detta sätt att arbeta fungerar bra när samma trafik bedrivs år från år, utan en stor mängd med intressekonflikter. Men i flera delar av det svenska järnvägsnätet ökar nu trafiken varje år, därmed ökar mängden konflikter.
– På grund av den svenska järnvägens struktur minskar sannolikheten för att det manuella arbetssättet kommer fram till en optimal tidtabell. Detta vill vi försöka ändra på, säger Jan-Eric Nilsson.
VTI ska testa en metod för att skapa tågtidtabeller som ger bäst nytta av tillgänglig infrastruktur. Forskarna ska använda en optimeringsmodell parallellt med att Trafikverket på sedvanligt sätt utformar en tidtabell.
– Genom att genomföra studien samtidigt som en tidtabell läggs kan vi bedöma nyttan av olika lösningar som inte kunnat prövas med nuvarande manuella arbetssätt, säger Jan-Eric Nilsson,
Målet är att få ut största möjliga nytta av den kapacitet som finns tillgänglig, men eftersom det saknas ett systematiskt optimeringshjälpmedel är det idag inte möjligt att pröva tidtabeller som på ett omfattande sätt avviker från den trafik som redan bedrivs.
– Studien sker i en avgränsad del av järnvägsnätet och ska visa på att det finns en modell som har möjlighet att ta fram en optimal lösning. Efter det återstår ett utvecklingsarbete innan den färdiga produkten kan användas.
En automatiserad tidtabelläggning skulle innebära att dagens långa planeringsprocess avsevärt skulle kunna kortas. Ännu viktigare är den potential som öppnas för att öka effektiviteten i användningen av existerande banor, exempelvis genom att det blir möjligt att hitta fler lösningar på operatörernas önskemål om att få bedriva trafik.
Projektet avslutas i slutet av 2019 och finansieras med 2 miljoner kronor av Vinnova.
Källa: VTI
