I dagsläget följer många av tillståndsprocesserna för att bygga ut eller förstärka elnätet på varandra. Samtidigt kan det finnas stora tidsvinster i att i högre utsträckning pröva dessa ärenden parallellt och koordinerat så att de ligger i fas. Genom effektivare tillståndsprocesser kan elektrifieringen av svensk transport- och industrisektor genomföras snabbare och enklare samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs.

Energimarknadsinspektionen ska tillsammans med Lantmäteriet och relevanta länsstyrelser koordinera sina respektive arbetssätt och processer i syfte att förkorta tiden för den samlade hanteringen för ett antal viktiga och utvalda elnätsprojekt kopplade till uppdraget. Detta innebär bland annat att myndigheterna ska undersöka om det finns möjlighet att minska ledtiderna mellan olika steg i prövningen, dvs den tid som går från att en process startar tills den har uppnått sitt mål, samt om det är möjligt att korta ledtiderna genom att handlägga olika delar av en ansökan parallellt och om möjligt i fas. De ärenden som väljs ut ska avse region- eller transmissionsnät och ha god potential att bidra till den ständigt ökande elektrifieringen och ytterligare möjliggöra industrins och näringslivets omställning.

– Våra nya lagar möjliggör den största tidsminskningen för elledningsbyggande som gjorts sedan Sverige fick elektricitet. Vi ökar också resurserna för att korta handläggningstiderna. Med det nya uppdraget kan ledtiderna kortas ytterligare, säger energiminister Anders Ygeman. 

– Det här är ett viktigt resultat från det arbete KOMET bedriver. Effektiva, förutsägbara och väl fungerande tillståndsprocesser är en förutsättning både för en vilja att investera i verksamheter i Sverige och för att stärka tillväxten och konkurrenskraften hos svenska företag. Effektivare prövningsprocesser, i kombination med fortsatt höga miljökrav, kan underlätta en snabbare omställning till minskad klimat- och miljöpåverkan, säger näringsminister Ibrahim Baylan.

För att ge myndigheterna bästa möjliga förutsättningar att uppnå goda resultat ska utgifterna för uppdragets genomförande inte belasta myndigheternas ordinarie arbete. Därför tillförs totalt 16 miljoner kronor för åren 2021 och 2022. Arbetets resultat och slutsatser ska slutredovisas till Regeringskansliet våren 2023, men det hindrar inte att myndigheterna löpande inför ändringar i sina arbetssätt under uppdragstiden eller att de för den delen håller liv i dialogen även efter slutredovisningen.

Bakgrund: Det nationella innovationsrådet under ledning av statsministern har pekat på vikten av att offentliga processer och regelverk bidrar till att skapa förutsättningar för utveckling av innovativa idéer. Effektiva tillståndsprocesser och kortare ledtider för elnätsutbyggnad bedöms vara viktigt för såväl transportsektorns och industrins omställning och utveckling som för elproduktion och bidrar därigenom till ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv. Av den anledningen tog Kommittén för teknologisk innovation och etik (även kallad KOMET) fram ett förslag till ett myndighetsgemensamt uppdrag att utveckla och testa nya arbetssätt för att bättre koordinera myndigheternas respektive delar av tillståndsprocessen. Uppdraget utgår ifrån KOMET:s förslag som baseras på inspel från arbetsgrupper inom samverkansprogrammet Näringslivets klimatomställning vilka lyft effektivisering av tillståndsprocesserna som en viktig åtgärd.


Källa: Infrastrukturdepartementet