Enligt försäkringsbolagen orsakar översvämningar årligen i snitt 3 000 skador, till en kostnad på omkring 300 miljoner kronor.

De flesta orsakas av plötsliga skyfall, som under den sista dagen i augusti 2014, då det föll 120 millimeter regn på sex timmar över centrala Malmö. De omfattande skadorna som följde kostade 600 miljoner kronor.

Ännu värre var det i Köpenhamn 2011. Där föll 150 mm regn på två timmar - en regnmängd som motsvarar tre sommarmånaders normalregn.

Man talar om regnoväders periodicitet eller återkomsttider. Ett så kallat 10-årsregn, med mycket stora vattenmängder, inträffar sannolikt en gång på tio år. Ett 100-årsregn ska inträffa tio gånger mer sällan.

Den statistiska förutsättningen har emellertid på senare år förändrats.

– Om vi tar Köpenhamn som exempel har staden under de senaste sju åren drabbats av tre skyfall så stora att de i teorin borde inträffat under var sitt sekel. Våra vatten- och avloppssystem är inte dimensionerade för de kraftiga regn vi ser idag, utan som mest för 10-årsregn, säger Gunnar Svensson.

Enligt Gunnar Svensson är det inte bara regnens omfattning som orsakar allt fler översvämningar, utan också att det numera finns allt färre ställen för vattnet att ta vägen.

– För närvarande byggs det mycket i våra städer. Städerna expanderar inte bara utåt, utan de flesta städer har ambitionen att förtäta sin bebyggelse. När städerna förtätas skapas det allt fler hårda ytor av asfalt och betong vilket leder vattnet ner i lågpunkter och källare, säger han.

Gunnar Svensson är specialist på hydrauliska datorsimuleringar vilka angriper översvämningsproblematiken genom att simulera vad som händer i autentiska statsmiljöer vid massiva skyfall – tillsammans med sina medarbetare översvämmar han virtuellt dagligen stora som små städer över hela landet.

Datorsimuleringen ger en bild av var regnvatten samlas, hur djupt det blir på olika håll och hur vattnet rinner undan, vilket i det korta perspektivet kan hjälpa kommunen att kartlägga vilka utryckningsvägar som kan användas av till exempel utryckningsfordon vid skyfall. Men i det längre perspektivet handlar det förstås om hur vi bör planera våra städer; vilka områden som bör undvikas för ny bebyggelse och vilka grönområden som bör bevaras och utvecklas för att kunna samla och lagra stora vattenmängder.

Öppen dagvattenhantering, till exempel dammar och kanaler som kan ta emot regnet är betydelsefull infrastruktur för att sakta ner vattenflöden. Dessutom gör de våra städer vackrare, menar han.

– För att våra städer ska klara skyfall bör vi skapa multifunktionella grönområden som fungerar både för rekreation och som kritisk infrastruktur, säger Gunnar Svensson.

I slutänden ligger de avgörande besluten hos kommunerna, som genom planmonopolet styr användningen av mark- och vattenområden. Men enligt Gunnar Svensson är ett problem att mindre kommuner ibland har begränsningar såväl då det gäller resurser som kunskaper för att hantera ett förändrat klimat.

– Och missar vi översvämningsproblematiken i stadsplaneringen riskerar vi enorm kapitalförstöring då kommuner och medborgare investerar i fastigheter som blir osäljbara samtidigt som inga försäkringsbolag vill försäkra.



Källa: Tyréns