– Studien visar att det finns stora miljövinster med att återvinna mer kväve från avloppsvatten än vad som görs idag. Förutom att minska beroendet av fossilgas för produktion av kvävegödsel så minskar också utsläppen av klimatpåverkande lustgas från reningsverken när kväve återvinns, säger Andriy Malovanyy, projektledare på IVL.

Genom att återvinna kväve från högkoncentrerade strömmar på reningsverken skulle mellan 10–25 procent av det kväve som finns i avloppsvatten kunna återföras till jordbruksmark. För att utvinna en större andel än detta, upp emot 80 procent, krävs det att avloppssystemet byggs om så att svartvatten, det vill säga själva toalettavfallet, hanteras separat. Idag återvinns endast fem procent av kvävet i avloppsvatten och det sker via slamspridning. Möjligheten att sprida slam kan dock bli begränsas i framtiden vilket kan leda till att en än mindre mängd kväve kan återvinnas från avloppet om inte reningsverken investerar i ny teknik.

– Vi hoppas att rapporten kan fungera som är en viktig pusselbit för framtidens avlopps- och slamhantering och läses av branschen och övriga intresserade och leder till att bättre underbyggda beslut kan fattas vid investeringar i avloppshanteringen, säger Elin Flodin, projektledare på RISE.

Utöver att minska beroendet av fossilgas för tillverkning av kvävegödsel och öka den inhemska produktionen visar studien att klimatvinsten på reningsverken är stor när kväve återvinns. Återvinning minskar nämligen också utsläppen av klimatpåverkande lustgas som idag bildas i reningsverkens biologiska reningssteg. De flesta tekniker som finns tillgängliga producerar ett återvunnet kväve med hälften så stor klimatpåverkan som konventionell kvävegödsel. För de miljömässigt mest lovande teknikerna är klimatpåverkan endast 15 procent jämfört med dagens kvävegödsel.

– Vi har möjlighet att fördubbla eller tredubbla återvinningen av kväve från avloppsvatten om vi investerar i teknik på reningsverken. Med dessa insatser kan vi också minska klimatpåverkan. Dock är återvinning kostsamt och det krävs mer utveckling och ekonomiska incitament för denna typ av cirkulära lösningar, säger Andriy Malovanyy.

I studien har forskarna kartlagt 15 olika tekniker för att utvinna kväve från avloppsvatten med fokus på rejektvattnet, den avloppström som innehåller mest kväve på reningsverken. Kostnaden samt miljönyttan för de sju mest lovande teknikerna har sedan utvärderats. I utvärderingen jämförs kostnaderna och miljöpåverkan avseende klimat för återvunnet kväve med motsvarande siffor på kvävegödsel med fossilt ursprung och nytt så kallat fossilfritt kväve. Utöver en kartläggning av kväve inkluderar studien även en genomgång av tekniker för att återvinna fosfor, kalium och svavel från avloppsvatten.


Källa: RISE