För att minska buller från godsvagnar vill EU-kommissionen införa skarpare krav på tysta järnvägssträckor. Det innebär att delar av vagnparken behöver byggas om och gjutjärnsbromsar på godsvagnar som är i bruk ska ersättas med kompositbromsblock eller skivbromsar för att kunna köra på tysta sträckor.

Bromsar av komposit är det billigare alternativet till gjutjärnsblock. Men tester som gjorts i Sverige och Finland visar att kompositbromsblock bromsar sämre i vinterklimat. Järnvägsföretag har också rapporterat om händelser där tåg med vagnar utrustade med bromsblock av komposit bromsat sämre i vinterförhållanden.

Vintern 2019/2020 genomförde Transportstyrelsen jämförande tester av bromsförmågan för kompositbromsblock och gjutjärnsblock på godsvagnar. Testresultaten är nu sammanställda och utifrån den har det gjorts en riskvärdering av att använda kompositbromsblock i vinterklimat.

– Den risk som analyserats är tågens plötsliga förlust av bromsförmåga. I första hand leder det till förlängda bromssträckor och i förlängningen till möjliga följdhändelser som kollision med ett annat tåg eller föremål eller urspårning, säger Mikael Aho, utredare på Transportstyrelsen.

Slutsatser ur rapporten:

• Det finns kompositbromsblock som har bevisat undermåliga vinteregenskaper och att använda dessa resulterar i en icke tillåtlig risknivå.
• Incidenterna har skett trots ett antal operativa åtgärder, som exempelvis att man sänkt tågens hastighet. Dessa åtgärder har lett till försenade och inställda tåg.
• Bromblock av komposit ska godkännas av Internationella järnvägsunionen, UIC, innan de tas i bruk. UIC:s vintertester motsvarar inte verkliga nordiska vinterförhållanden.

Transportstyrelsen har identifierat olika åtgärder för att minska riskerna och kommer att fortsätta utreda dessa. Det handlar om åtgärder som berör godsvagnar, lok och operativa regler. Samtidigt krävs åtgärder på nationell och internationell nivå.

Vill du läsa rapporten i sin helhet? Klicka här: Riskbedömning avseende bromsblock av komposit under svenska vinterförhållanden


Källa: Transportstyrelsen