Det jättelika paketet ”Fit for 55” med förslag på delvis omarbetad, delvis ny lagstiftning inom klimatområdet är unikt till sin omfattning. Namnet hänvisar till EU:s klimatmål, att minska utsläppen med 55 procent till år 2030. Styrmedlen inkluderar att utsläppshandeln utökas till sjöfart, samtidigt som skatteundantag slopas för marint bränsle, reduktionsplikter införs och infrastrukturen byggs ut. Om de föreslagna styrmedlen införs, innebär det att sjötransportkostnaderna ökar och redare och andra aktörer får incitament till olika typer av anpassningar.

– Vår uppgift är att analysera hur redare och, i förlängningen, godstransportköpare påverkas av de föreslagna klimatstyrmedlen, säger Inge Vierth. Sjöfarten ligger efter de andra trafikslagen när det gäller implementering av denna typ av styrmedel. Uppdragets syfte är att uppskatta hur kostnader för sjötransporter till och från svenska hamnar påverkas av de föreslagna EU-styrmedlen. Det ingår även att beskriva hur olika segment påverkas. Uppdraget är avgränsat till godstransporter, rena passagerar- och kryssningsfartyg ingår inte i studien.

Fit for 55 innehåller fyra huvudsakliga styrmedel som påverkar sjötransportkostnader: i) Utvidgningen av utsläppshandelssystemet (EU ETS) till sjöfarten, gradvis mellan åren 2023 och 2026. ii) Det förändrade energiskattedirektivet som innebär ett slut på skattefrihet för sjöfartsbränsle från och med 2023. iii) Reduktionsplikten i förslaget ’Fuel EU Maritime’ som innebär att en växthusgasintensitetsstandard för sjöfartsbränsle, som successivt skärps fram till 2050, implementeras. iv) Kraven om tillhandahållande av infrastruktur för bunkring av alternativa bränslen och el. För de två förstnämnda styrmedlen görs kvantitativa analyser och för de två sistnämnda kvalitativa analyser.

För att uppskatta effekterna av utvidgningen av EU ETS med sjöfart och det uppdaterade energiskattedirektivet används trafikeringsdata för all handelstrafik till och från svenska hamnar under ett basår. Kostnadsförändringarna uppskattas på fartygsnivå genom att kombinera data från tre källor: data som beskriver fartygens rörelser, data ur en fartygsdatabas samt bränsleförbruknings- och koldioxidutsläppsdata från EU:s rapporteringssystem MRV. De fartygsspecifika resultaten aggregeras för olika varugrupper, inrikes eller utrikes trafik samt för olika fartygstyper.

I ett nästa steg simuleras anpassningar till de högre sjötransportkostnaderna i Trafikverkets Samgodsmodell. Transportefterfrågan antas vara konstant och tänkbara anpassningar i modellen är ett bättre utnyttjande av fartygens lastkapacitet, byten till andra fartygstyper och fartygsstorlekar, byte av hamnar samt byten till andra transportkedjor och andra trafikslag.

– Det är naturligt att varje redare vill hålla kostnaderna nere. Vi kommer till exempel analysera i vilken grad det är fördelaktigt att byta till fartyg under 5 000 bruttoton, som enligt det befintliga förslaget inte ska inkluderas i EU ETS, eller till större fartyg med lägre kostnader per tonkilometer, säger Inge Vierth.

Rapporten lämnas till Konjunkturinstitutet senast den 1 december 2022.

– Det är mycket intressant och viktigt med kunskap i en sådan central fråga inom klimatpolitiken på EU-nivå. Det är angeläget att Sverige är proaktivt och bidrar med konsekvensanalyser i diskussionerna av utformningen av styrmedel, avslutar Inge Vierth.