Det finns en bild av att bilförare ändrar körbeteende när de blir äldre, att de kör långsammare, mer sällan och kortare sträckor. Enligt en enkätundersökning i Västra Götaland stämmer inte den bilden.
– Den generella bilden av en äldre förare som framträder i denna studie är en person som tycker om bilkörning, ofta använder bilen och inte är särskilt upptagen av tankar kring att sluta köra, säger Lena Levin, forskare på VTI.
Enkätundersökningen gjordes för att undersöka hur äldre förare själva bedömer sitt hälsotillstånd och sina körvanor, bland annat för att ta reda på vilka trafiksituationer som äldre uppfattar som svåra eller farliga samt vilka strategier de använder för att undvika sådana situationer.
– Det påstås ibland att äldre kör gamla bilar, men detta stöds inte heller av våra enkätsvar. Enligt de uppgivna årsmodellerna på bilarna, kör äldre i denna studie lika gamla/nya personbilar som förare generellt i Sverige, säger Lena Levin.
De förändringar av körbeteenden som ofta tillskrivs åldrande förare, till exempel att de kör långsammare, mer sällan och kortare sträckor, gäller för ungefär en tredjedel av respondenterna. De flesta ansåg att de inte hade ändrat sina körvanor beträffande hastighet, frekvens och körsträckornas längd. För några hade ändringarna till och med gått i motsatt riktning jämfört med vad som vanligen rapporteras i litteraturen. Flera typiska könsskillnader existerar fortfarande, till exempel slutar kvinnor att köra i lägre åldrar och kör mer sällan än män.
– Enligt tidigare forskning är mindre självsäkerhet och oro förknippat med förare som medvetet undviker vissa situationer och förhållanden, till exempel okända vägar, mörker, regn, snö och att parkera i trånga utrymmen, säger Lena Levin. I den här studien deltog aktiva bilförare, vi tror att det kan ha betydelse för hur resultaten ser ut.
Forskarna menar att kunskap om utmanande situationer och förhållanden som äldre förare ställs inför är av största vikt för fortsatt forskning och satsningar på att upprätthålla säker mobilitet för äldre. Fynd tyder på att förebyggande åtgärder, till exempel fortbildningskurser eller utveckling av förarstödssystem, måste övervägas om riskerna i vissa situationer ska kunna minskas.
Målgruppen i studien var personer födda 1941 eller tidigare (+70 år), bosatta i Västra Götalands län och innehavare av B-körkort som fortfarande kör bil. Enkätsvar från 1 362 aktiva förare analyserades. Målgruppen ombads också rapportera alla olyckor de varit inblandade i under de senaste två åren och att själv bedöma sin kognitiva funktion och körförmåga.
Källa: VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut
