– Att kunna återvinna och recirkulera näringsämnen från avloppsvatten är en högaktuell fråga i VA-branschen inte minst med tanke på slamutredningen som är under remiss. Dessvärre har diskussioner om krav på återvinning fastnat i att bara handla om fosfor. Återvinning av kväve från avloppsvatten är minst lika viktigt om inte viktigare eftersom konventionell kvävegödselproduktion har höga växthusgasutsläpp och fossila energireserver som behövs för kväveproduktion är begränsade, säger Klara Westling, chef för miljöteknikgruppen på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Återvinning av näringsämnen från avloppsvatten sker idag nästan uteslutande genom att slam från reningsverken sprids på åkermark. Men medan nästan all fosfor som avskiljs i reningsverken hamnar i slammet så är det bara cirka 15 procent av kvävet i avloppsvattnet kommer med till slammet, resten avskiljs till luften som kvävgas eller följer med utgående vattenflöde. Omvandling av avloppsvattnets kväve kräver dessutom mycket energi och förutom kvävgas bildas den högpotenta växthusgasen lustgas som är 300 gångare starkare än koldioxid.

Företaget Ekobalans jobbar med en teknik för att återvinna kväve ur avloppsvatten. Till skillnad från andra tekniker ger den en fast produkt som har högre innehåll av kväve. Tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet ska företaget nu genomföra tester för att optimera och utvärdera tekniken. För att göra detta har Ekobalans installerat en stor pilotanläggning på Hammarby Sjöstadsverk uppe på Henriksdalsberget.

– Utveckling av den här tekniken och bedömningen av den är av värde för alla kommunala reningsverk, inte bara i Sverige eller Skandinavien. Alla samhällen ökar sina ansträngningar att nå cirkulära resursflöden och kväve är ett av de absolut viktigaste flöden som både påverkas av och påverkar vårt samhälle, säger Gunnar Thelin, utvecklingschef på Ekobalans.

Forskarna menar att kväve från avloppsvatten är något av en bortglömd tillgång i samhället. Det läggs enorma resurser på kväveproduktion för att säkerställa en trygg matproduktion, samtidigt som det läggs mycket resurser på kväverening senare i kedjan för att förhindra utsläpp till miljön. I projektet vill man bryta den här linjära processen och angriper därför båda dessa frågor samtidigt för att skapa en cirkulär hantering av kväve.

– Med detta hoppas vi inte bara kunna utvärdera tekniken utan också lyfta diskussionen om närsaltsåtervinning till en mer inkluderade och holistisk nivå. Vi ser också gärna att fler aktörer blir med på faktiska projekt och tester, säger Christian Baresel, föreståndare på Hammarby Sjöstadsverk.

I försöken kommer man både att titta på återvinning av kväve från koncentrerade strömmar som till exempel kväverikt vatten från slamavvattningen, men även från själva huvudströmmen av kommunalt avloppsvatten. Det senare innehåller större mängd kväve totalt och om man lyckas återvinna kväve ur det så kan man få en avloppsrening som är mycket mer kompakt och effektiv jämfört med idag. För detta pågår parallella försök med nya resurseffektivare reningslösningar.



Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet