Facebook


Instagram

Höghastighetståg - så är läget nu


2021-04-01

Bild: Fackförbundet ST

Fackförbundet STs utredare Henrik Ludvigsson går igenom förutsättningarna för att bygga höghastighetsbanor i Sverige och hur ST förhåller sig till projektet.

Av januariavtalet framgår att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman.

Senare gav regeringen Trafikverket i uppdrag att redovisa ett system för nya stambanor för höghastighetståg, tåg med en hastighet av minst 250 km/h, utifrån ett kostnadstak om 205 miljarder kr i 2017 års prisnivå. Utgångspunkter är korta restider som främjar överflyttning av resor från flyg till tåg och ökad kapacitet i det totala järnvägsnätet.

Det finns sedan tidigare en systemutformning med bland annat stationslägen på orter mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Detta med anledning av Sverigeförhandlingen som innebar ett avtal om ökat bostadsbyggande i samband med utbyggnad av infrastruktur, däribland nya stambanor. Höghastighetstågen genererade ett kommunalt åtagande om cirka 100 000 nya bostäder.


Trafikverket har nu slutredovisat sitt uppdrag
Nya stambanor ökar kapaciteten då den snabba persontrafiken flyttas till de nya spåren och separeras från den långsamma och godstrafiken. Tågresandet bedöms öka med omkring tre miljoner resor per år. Av rapporten från Trafikverket framgår att trafikstart bedöms till 2045-2050, där regionaltrafik finns 2035-2040.

Investeringskostnaden för nuvarande systemutformning bedöms i 2017 års prisnivå till 295 miljarder kr +/- 50 miljarder kr. Trafikverket redovisar även några alternativa utformningar med investeringskostnader från 150 miljarder kr +/- 25 miljarder kr till 235 miljarder kr +/- 40 miljarder kr. Trafikverket lyfter även så kallade landbroar som ett kostnadseffektivt alternativ i vissa delar av landskapet. Men ändrade förutsättningar med färre stationer och fler externa stationslägen äventyrar Sverigeförhandlingens nivå på bostadsbyggandet. En systemutformning med ett färre antal mellanliggande stationsorter får ett tydligt fokus på ändpunkterna – storstäderna.


Var ska mellanstationerna ligga?  
Frågan om omfattningen av stationer mellan ändpunkterna och deras placering är angelägen. För resenärer mellan ändpunkterna är det bra med inga eller få stationer med externa lägen. Lägen som inte innebär hastighetsbegränsningar i samma utsträckning som stationer med centrala placeringar. För resenärer som ska från eller till en mellanliggande stationsort är det bra om stationen har ett centralt läge.

Centrala stationslägen är bra för tillgängligheten till bostads- och arbetsmarknader och är att föredra ur ett regionalt och lokalt perspektiv. Möjligheterna till regional arbetspendling driver den lokala och regionala utvecklingen och nya stambanor bidrar positivt till en långsiktig social hållbarhet. Men centrala stationslägen är kostnadsdrivande och underlättar inte korta restider på hela bansträckan.


Vilken teknik ska användas?
En annan fråga är den om spåren. Ballasterat spår innebär lägre investeringskostnad men högre kostnader för underhåll. Det är inte heller lämpligt för hastigheter över 300 km/h. Ballasterat spår ger inledningsvis lägre utsläpp av växthusgaser men dessa kan över tid bli högre. Bland annat beroende på hur mycket underhåll som kommer att krävas. Allt detta jämfört med ballastfritt/fixerat spår.


Tågets marknadsandelar
Tågresandet mellan ändpunkterna ökar ju kortare restiderna är. Det visar internationella erfarenheter när det gäller fördelningen av marknadsandelar mellan tåg och flyg. Tågets marknadsandelar har möjlighet att uppgå till cirka 90 procent på sträckan Stockholm-Göteborg och cirka 80 procent på sträckan Stockholm-Malmö. Nya stambanor kan göra att cirka 2-2,5 miljoner resor per år flyttas över från flyg till tåg. Men alla typer av infrastrukturbyggande orsakar utsläpp av växthusgaser.


En samlad bedömning
Trafikverkets samlade effektbedömning är att nyttorna främst visar sig som tillgänglighetsvinster för resenärerna. Dessa består av kortare restider och ökad turtäthet, som leder till ökat resande. Detta kan sedan innebära bättre fungerande arbets- och bostadsmarknader. Störst nyttor uppstår på nationell nivå men även län och kommuner vid och i närhet av den nya sträckningen påverkas positivt, framför allt Stockholms kommun och län. Men den samhällsekonomiska kalkylen visar att nya stambanor är olönsamma – nyttorna uppväger inte kostnaderna.

Här ska nämnas att Trafikverkets modell för att beräkna nyttor och kostnader har ifrågasatts. Enligt andra experter kan det vara så att modellen redovisar för höga kostnader samtidigt som myndigheten inte räknar med positiva effekter under byggtiden.

En risk i projektet är tillgången till arbetskraft. Nya stambanor kommer att kräva kompetenser från olika yrkesgrupper. En del av dessa har redan idag en bristsituation och med nya stambanor så kommer fler yrkesgrupper att bli bristyrken. Trafikverkets bedömning är därför att det kommer behövas insatser inom utbildningssystemet.


Frågor att ta ställning till
Trafikverkets rapport ger upphov till flera frågor som kan behöva problematiseras. En grundläggande; den om höghastighetstågets vara eller icke vara, har ST tidigare tagit sig an och i olika sammanhang ställt oss positiva till. Då med vissa förtydliganden, till exempel när det gäller hastighetsnivå. Några andra frågor är antalet mellanliggande stationsorter, stationslägen och hur spåren ska byggas. Varje ställningstagande kräver sannolikt att ett perspektiv prioriteras framför andra.

Fackförbundet STs tidigare principiella ställningstaganden som ska vara vägledande för förbundets kommande politiska ställningstaganden handlar bland annat om att staten behöver öka investeringarna i infrastruktur, transportarbete ska leda till minsta möjliga klimatpåverkan samt att investeringar i infrastruktur ska göra det möjligt för människor att bo och arbeta i hela landet.

Infrastrukturen måste det offentliga och staten ta ett stort ansvar för då den kräver ett långsiktigt perspektiv. Ibland kan politiken vara för kortsiktig men staten är inget företag som ska styras av kvartalsrapporter. Infrastrukturen lägger grunden för samhällets utveckling och kan bidra till att möjliggöra framtidens arbetsmarknad. Investeringar i infrastruktur är också ett mycket effektivt verktyg i lågkonjunktur då den bidrar till ökad sysselsättning.

Nya stambanor för höghastighetståg är ett omfattande och långsiktigt samhällsbyggnadsprojekt och kräver överväganden ur flera olika perspektiv. Vi kan därför få anledning att återkomma i frågan.


Källa: Fackförbundet ST


Skriv ut





Hector Rail blir samarbetspartnern när FlixTrain kommer till Sverige

Hector Rail blir bolagets samarbetspartner på den svenska tågmarknaden när tå...

Läs mer
iNFOSPREAD


Nästa år börjar Transdev köra Roslagsbanan

Förra veckan signerade Trafikförvaltningen i Region Stockholm och Transdev trafikavtalet...

Läs mer
Zbloc


Nytt samarbete mellan SJ och Hertz ska förenkla hemestern

När allt fler vill semestra i Sverige är det viktigt att skapa förutsättningar...

Läs mer
SBS Betong 550
Visionsbild över den nya tågdepån i Nässjö, där man ska utföra service och underhåll av länets tåg (bilden är en illustration).

NCC har byggstartat ny tågdepå i Nässjö

NCC har i samverkan med Region Jönköpings län påbörjat byggandet av en ny...

Läs mer
Zinga
Ny räls ligger vid Stigs Gård.

125 000 meter ny räls kommer nu till upprustningen mellan Gävle och Söderhamn

Inför den stora upprustningen av järnvägen mellan Gävle och Söderhamn i...

Läs mer
Europakorridoren


Fortsatt lågt resande och nöjdare SJ-kunder

Resandet under årets första kvartal har legat på en fortsatt låg nivå...

Läs mer
Kregis 550
Överenskommelsen mellan Mälardalstrafik och SJ innebär att trafiken på de fyra Mälartågslinjerna kommer att rulla som vanligt i höst.

Överenskommelse säkrar höstens tågtrafik i Mälardalen

Mälardalstrafik och SJ har slutit en överenskommelse som säkrar den samhä...

Läs mer
DLMASKIN550


Green Cargo och SSAB i förnyat treårsavtal

SSAB och Green Cargo fortsätter sitt samarbete gällande de årliga transporterna om...

Läs mer
Vattenfall


Mer långväga gods än någonsin transporteras klimatsmart

Nu tar APM Terminals Gothenburg emot mer långväga gods än någonsin via jä...

Läs mer
Zugol 550


Mest lästa










Elpress 1











HBM
Unica Media AB © 2014
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm
Kontakt
info(at)infrasverige.se
Annonsering
annons(at)infrasverige.se