Partnerskap E16 har under flera år arbetat för en utveckling av Europaväg 16 och stråket Gävle-Dalarna-Värmland-Kongsvingen och dess förlängning vidare in i Norge via Oslo/Gardemoen och bort till Bergen. E16 fungerar som ett viktigt stråk för godstransporter och arbetspendling mellan norra Mellansverige och den starka tillväxtregionen runt Oslo och Gardemoen i Norge.
Överlag håller vägen en relativt hög standard. Sträckan över riksgränsen, Torsby-Kongsvinger, har dock kommit att bli lite av en felande länk i transportsystemet, där den med sin betydligt lägre standard begränsar hela stråkets funktion. Nu föreslår kommunerna bakom Partnerskap E16 att ett gemensamt svensk-norskt grepp tas om gränslänken.
Partnerskap E16 som är en sammanslutning av kommunerna Gävle, Sandviken, Hofors, Falun, Borlänge, Gagnef, Vansbro, Malung-Sälen och Torsby, har i dagarna översänt en skrivelse till den nytillträdda generaldirektören för Trafikverket, Lena Erixon. I skrivelsen läggs ett förslag fram om ett svenskt-norskt pilotprojekt där Trafikverket tillsammans med Statens Vegvesen i Norge, genomför en gemensam utredning för sträckan Torsby-Kongsvinger.
- Partnerskapet har redan tidigare lyft ett liknande förslag som fått positivt respons hos såväl de svenska som de norska vägförvaltningarna, säger Jan Bohman kommunstyrelsens ordförande i Borlänge och ordförande i Partnerskap E16, som samtidigt konstaterar att den angelägna utredningen av olika skäl ändå inte kommit till stånd.
Ann-Katrin Järåsen, kommunstyrelsens ordförande i Torsby, säger att förutsättningar kanske ser lite annorlunda ut nu och konstaterar samtidigt att det numera finns en tydligare regional enighet i både Värmland, Dalarna och Gävleborg om gränslänkens viktiga funktion för godstransporter och långväga samt dagliga personresor.
- Inte minst det faktum att Trafikverket i sitt beslut om ett s.k. Funktionellt prioriterat vägnät, tycks ha beaktat flera remissinstansers påpekanden om att även E16, delen Torsby fram till riksgränsen skall i nätet, indikerar på att det kan vara värt att lyfta upp frågan om gränslänkens funktion fortsätter Kurt Podgorski, kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen.
Magnus Landström, nytillträdd projektledare för Partnerskapet menar att en förklaring till att gränslänken inte utvecklats i takt med omgivande vägnät är dess perifera läge i gränsområdet mellan de olika nationella vägförvaltningarna i Sverige och Norge. Med det stråkperspektiv som i allt större utsträckning får fäste i de övergripande resonemangen om utvecklingen av transportsystemet generellt så blir det dock tydligare och lättare att inse vikten av att lägga kraft på den här typen av länkar.
- I ett vidare region- och nationsgränsöverskridande perspektiv får gränslänken, som del i ett längre sammanhängande transportstråk mellan Norge, Sverige, Hedmark, Värmland och Dalarna och vidare österut mot Gävleborg, dock en tydligare funktion säger Jörgen Edsvik, kommunstyrelsens ordförande i Gävle, som också framhåller den potential som stråket inrymmer för både svenskt och norskt näringsliv.
Jan Bohman konstaterar avslutningsvis att det finns metodmässiga vinster med ett genomförande av den föreslagna pilotstudien där arbetar gemensamt mellan två olika nationers vägförvaltningar kring en gemensam åtgärdsvalsstudie eller ”Konceptvalgutredning” som de kallas i Norge. Metodiken är relativt ny i Sverige medan den i Norge har använts och utvecklats sedan slutet av 1990-talet.
- En vinst med det vi föreslår är de möjligheter som det gemensamma pilotprojektet ger att fånga och utvärdera de olika kunskaper och erfarenheter av arbetssättet som finns inom Trafikverket och Statens Vegvesen, och att utifrån det utveckla metodiken än mer, säger Jan Bohman.
Källa: Falun Borlänge Regionen
