Pilotprojekt är ofta ett nödvändigt första steg för att ny teknik ska kunna utvecklas för en större marknad. Inom EU-projektet IRIS Smart Cities började Volvo undersöka om begagnade bussbatterier kunde användas som energilager i bostadshus. Nu har man skapat ett nytt affärsområde med fokus på bland annat att ge begagnade fordonsbatterier nytt liv.
Det var Johanneberg Science Park som kopplade ihop två av sina samarbetsprojekt - ElectriCity, som testkörde en elektrisk busslinje genom Göteborg och Positive Footprint Housing, där Riksbyggen planerade Sveriges mest hållbara flerbostadshus, Brf Viva - för att se om man kunde få synergier genom att använda batterier från bussar som energilagrar i byggnader. Ett demonstrationsprojekt föddes och skrevs in i ansökan till IRIS Smart Cites, ett EU-projekt där Johanneberg Science Park samordnar Göteborgs arbete för att utveckla smarta, hållbara lösningar för replikering i hela Europa.
– Detta är verkligen ett exempel på hur vi som science park kopplar ihop partners och projekt för att få så stor effekt som möjligt av olika innovationer. Målet är alltid att få pilotprojekten att ta nästa steg mot kommersialisering, replikering och export, säger Eva Pavic, projektledare med ansvar för IRIS Smart Cities på Johanneberg Science Park.
Sommaren 2018 installerades 14 batterier från de Volvoproducerade bussar som trafikerade ElectriCitys linje i ett specialbyggt rum i Riksbyggens nybyggda bostadskomplex Brf Viva. Att driva en buss kräver mycket batterikapacitet. Bussen behöver nå ända fram till hållplatsen, därför byts batterierna trots att de fortfarande har cirka 80 procent av sin kapacitet kvar. Den kapacitet som är kvar är mer än tillräckligt för energilagringsändamål, såsom lagring av solenergi i ett bostadshus.
– Projektet har varit så spännande och gett oss mycket kunskap om hur vi kan utveckla teknologin kring det som kallas second life batterier, säger Ylva Olofsson, systemdesigningenjör på Volvo GTT, Powertrain Engineering. Nästa steg vi tog handlade mer om affärsperspektivet.
I slutet av 2019 inledde Volvo ett samarbete med Stena Recyclings dotterbolag Batteryloop där bussbatterierna blir en del av ett cirkulärt affärsflöde. Batterierna installeras i till exempel byggnader eller laddplatser för elektrifierade fordon. Den första installationen gjordes i Stena Fastigheters bostadsområde Fyrklövern, där – precis som i Viva - återanvända bussbatterier lagrar energi från solpaneler på taket. Den el som lagras används sedan till allmänna utrymmen som tvättstugor och utomhusbelysning. När batterierna till slut är förbrukade även som energilagringsenheter förbinder sig Batteryloop till att de återvinns på ett säkert och miljövänligt sätt.
– Där vi i Viva-projektet äger hela systemet, levererar vi här batterierna till Batteryloop, som sedan ansvarar för den fortsatta installationen. Det är ett avtal som sparar naturresurser, men det har också en affärspotential för Volvo och detta är en viktig del för att skala upp konceptet och få större genomslag, säger Stefan Widlund, City Mobility Director på Volvo Bussar.
Avtalet med Batteryloop omfattar alla batterier för helt eldrivna bussar som Volvo ansvarar för. Hittills rullar de flesta av dessa bussar i Europa men antalet förväntas öka globalt. När tillgången på använda bussbatterier ökar, ökar även intresset för potentialen i att ge dessa batterier ett nytt, andra liv. Därför lanserade Volvo Group det nya affärsområdet Volvo Energy i början av 2021. I ett pressmeddelande meddelar Volvokoncernen att ”Volvo Energy kommer att stärka affärsflödet av batterier över livscykeln såväl som kunderbjudandet av laddningsinfrastruktur.”
– Forskningsprojektet i Viva låg till grund för att vi tog nästa steg med Stena och Batteryloop. Det tredje steget in i ett nytt affärsområde är bevis för de höga förväntningar som finns på den kommersiella potentialen i second life batterier, säger Stefan Widlund.
Och medan projektet i Viva fortfarande pågår har man redan fått mycket kunskap.
– Vi såg att batterierna åldras långsammare än väntat, vilket är mycket positivt. Å andra sidan såg vi att det blev ganska dyrt att bygga förvaringen i själva byggnaden på grund av de rigorösa säkerhetskraven. I Fyrklövern placerades batterilagret istället i en separat byggnad. Vi lärde oss också mycket om de kontrakt och avtal som behövdes när många intressenter är inblandade. Nu när lagringen har varit i drift i ett par år är vi naturligtvis väldigt nyfikna på att se vad Göteborg Energis algoritmerna kommer att visa om den totala effekten av energilagret, säger Ylva Olofsson.
– Detta är precis vad vi hoppas ska hända med de innovationer som vi testar i IRIS Smart Cities. Demonstrationsfasen är viktig för att få kunskap och erfarenhet, men det får inte stanna där - det är bara som uppskalade dessa innovationer kan gynna samhället genom att både skapa ekonomisk tillväxt och att använda naturresurser mer effektivt. Vi har också bidragit till att bygga nya nätverk och kontakter och vem vet vilka nya synergier som kan komma ur det!, säger Eva Pavic.
Energilagret i Riksbyggens brf Viva
Projektpartner i energilagret i brf Viva är Volvo Bussar, Göteborg Energi, Johanneberg Science Park och Riksbyggen. IRIS Smart Cities-projektet samfinansierar.
Nu utreds förutsättningar för en uppskalning av energilagret inom Riksbyggens fastighetsbestånd.
Källa: Johanneberg Science Park
