– Dagens slamhantering styrs vid många reningsverk ur ett kvittblivnings- snarare än avfall-till-resursperspektiv. Men kraven för en godkänd slamhantering kommer med all sannolikhet att skärpas i framtiden, samtidigt som en hållbar hantering av avloppsslam kommer att bli en viktig fråga i ett cirkulärt samhälle, säger Christian Baresel, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

I Sverige avskiljs årligen vid avloppsreningsverken drygt 200 000 ton slam som torrsubstans vilket innebär cirka 1 million ton avvattnat slam. Det vanligaste användningsområdet för slammet är spridning på åkermark (39 procent), följt av anläggningsjord (25 procent) och täckning av deponier (17 procent). Att återföra viktiga näringsämnen till åkermarken är viktigt ur resursperspektiv men med dagens slamspridning kan det inte göras utan risk för negativa bieffekter och att oönskade mikroföroreningar sprids.

Pilotprojektet vid Margretelunds reningsverk i Åkersberga undersöker om så kallad hydrotermisk karbonisering (HTC) kan användas för att få en mer hållbar slamhantering. I processen ska det våta slammet tas om hand på plats och omvandlas till en fast kolanrikad produkt med C-Greens teknik. Det HTC-biokol som bildas är tänkt att spridas på åkermark, användas som jordförbättringsmedel eller som biobränsle. Detta kommer undersökas i projektet genom en karakterisering av HTC-biokolet för bland annat näringsinnehåll, växttillgänglighet, föroreningsinnehåll, hygienisering och kolsänkepotential, och kopplas till certifieringssystemet Revaq där det är relevant.


Flera miljö- och klimatfördelar
Den föreslagna slamhanteringen bedöms kunna ge flera miljö- och klimatfördelar, bland annat räknar man med att behovet av lastbilstransporter till och från reningsverket kommer att minska med 75 procent. Eftersom slammet behandlats hydrotermiskt och en slamlagring inte heller behövs, förväntas utsläppen av växthusgaser minska med cirka 80 procent jämfört med dagens slamhantering. En annan fördel är att slamlukten tas bort.

En första delrapport från pilotprojektet beskriver nuläget för svensk avloppsslamhantering, både generellt och specifikt vid Margretelunds reningsverk, vilka utmaningar som finns och hur behandlingen med HTC-tekniken antas kunna påverka detta.

– Rapporten visar att det finns goda förutsättningar för den föreslagna slamhanteringen att kunna bli en viktig del av en mer hållbar slamhantering i Sverige, säger Aleksandra Lazic, projektledare från Roslagsvatten.

Testerna med C-Greens HTC-teknik fortsätter nu i pilotskala vid Margretelunds reningsverk fram till våren 2022. IVL kommer också att testa olika tekniker för att rena HTC-processvattnet som uppstår vid behandlingen. Testerna genomförs på forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk som drivs av IVL och KTH.

– Samarbetet med IVL och Roslagsvatten är fantastiskt roligt att delta i. Inte bara för att vi utvecklar en världsunik lösning för slamhantering utan också för att projektgruppen fungerar bra både på det personliga och professionella planet, säger Peter Axegård, teknisk chef (CTO) på C-Green.

Projektets slutmål är att bygga en fullskalig C-Green anläggning vid Roslagsvattens reningsverk i Margretelund. Redan i dag används C-Greens teknik i industriskala för slam från massabruk på en anläggning hos Stora Enso i Finland.



Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet