– Slutsatsen av denna undersökning är att träningen kan användas för att öka kännedomen om vakenhet, men för att höja vakenhetsgraden, bör man även utveckla arbetsskiftsplaneringen, berättar projektets ansvarige forskare Mikael Sallinen vid Arbetshälsoinstitutet och Jyväskylä universitet.

– Av denna anledning har vi i samarbete med Trafi, Stockholms universitet och det svenska företaget Portin Productions utvecklat webbtjänsten VIRE, med vars hjälp både transportföretag och andra arbetsplatser kan bedöma arbetsskift med avseende på hur tröttande de är.

Webbtjänsten VIRE kan användas för att bedöma förarnas trötthetsrisk
– I alla typer av trafikverksamhet är trötthet en betydande riskfaktor för trafiksäkerheten. För hantering av trötthet finns det metoder som kan användas av trafikanterna själva. När det gäller yrkesförare finns det också metoder som gäller arbetsskiftsplaneringen. Beta-versionen av webbtjänsten VIRE baserar sig på en biomatematisk kalkylmodell, som synliggör den dolda trötthet som orsakas av avvikelser från människans normala dygnsrytm, berättar chefen för Trafis trafikmedicinska enhet, specialistläkare Jukka Terttunen.

– Webbtjänsten VIRE kan dock ännu inte synliggöra den verkliga trötthetsrisken, så i det avseendet måste utvecklingsarbetet fortsätta. För att kunna lägga användarnas behov till grund för det fortsatta arbetet, hoppas vi på mycket feedback på den här första versionen. Tjänsten talar om för oss hur det borde kännas i kroppen vid olika tidpunkter, men situationerna i trafiken, t.ex. i stunder av aktivt agerande, kan upphäva känslan av dold trötthet, säger Terttunen.

Webbtjänsten VIRE kan användas för att åskådliggöra risken för dold trötthet och för att bedöma arbetsskift med avseende på hur tröttande de är inte bara i yrkestrafik, utan också på alla arbetsplatser, där arbetet utförs under andra tider på dygnet än dagtid.

Undersökningen av träning i vakenhetshantering baserar sig på ett randomiserat kontrollerat experiment med medverkan av 52 förare av tunga fordon från fyra finländska transportföretag. Vakenheten under körning och sömnen under fritiden mättes 6 månader före och 5 månader efter träningen i vakenhetshantering. Båda mätperioderna var två veckor långa. I vakenhetsträningen deltog 32 förare. De övriga förarna fungerade som kontrollgrupp. Undersökningen har publicerats i vetenskapsjournalen Accident Analysis and Prevention. Undersökningen finansierades av Arbetarskyddsfonden och NordForsk.




Källa: Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos)