I sin rapport ”Omkomna motorcyklister i trafikolyckor 2013–2018 - en jämförelse mellan Sverige, Norge, Danmark och Finland” beskriver Ary P. Silvano studien där han har jämfört dödsolyckor med mc i de nordiska länderna (förutom Island). Syftet med studien var att förstå hur olyckorna skiljer sig åt mellan länderna och att kartlägga på vilka typer av vägar (hastighetsgräns, bebyggelsetyp, vägutformning) som de dödliga olyckorna sker. Det var även av intresse att studera skillnader avseende motorcyklisters bakgrundsfaktorer som till exempel kön, ålder, typ av trafikant (förare eller passagerare), typ av mc, alkoholpåverkan eller olaglig eller olovlig körning.

En försvårande faktor i arbetet med analysen har varit att alla länderna haft olika sätt att samla in fakta och det har därför varit viktigt gällde att hitta den rätta balansen mellan olika variabler, så att en rimlig jämförelse har kunnat göras gjordes på alla variabler som ingick i studien. En annan försvårande faktor har varit att exponeringsdata saknats, det vill säga att det inte har funnits tillgång till uppgifter som till exempel hur vältrafikerad vägen är. Därmed har det inte funnits möjlighet att göra en riskanalys. I stället har en justering gjorts baserad på antal invånare och antal fordon.

Studien baseras på dödsolycksstatistik från 2013 till 2018. Svenska data är främst hämtade från den nationella skade- och olycksdatabasen Strada med tilläggsuttag för variabler som körkortsbehörighet och modelltyp på mc:n, datamaterial från djupstudier via Trafikverket och extra material från Sveriges Motorcyklister (SMC). Datamaterial från de andra nordiska länderna som ingår i studien kommer från djupstudier. Resultaten i denna rapport kan stödja beslutsfattare och forskare i arbetet med att förbättra trafiksäkerheten för motorcyklister.

Vid jämförelse mellan länderna har dessa dödsolyckor flera gemensamma, i litteraturen välkända, faktorer som spelar stor roll för trafiksäkerheten, som till exempel mc av typ sport- eller supersport, fortkörning, intag av alkohol (speciellt hos körkortslösa mc-förare), singelolyckor, samt olaglig eller olovlig körning. Fortkörning är klart största faktorn för länderna i studien. I genomsnitt 50 procent av de som var inblandade i dödsolyckor körde över gällande hastighetsgräns, mellan 20 och 30 procent av dessa körde mer än 30 km/tim över den tillåtna hastigheten, det som klassas som grov fortkörning.

Även typen av mc hade stor betydelse. I Sverige och Finland var supersport- eller sport modeller inblandade i cirka 40 procent av dödsolyckorna. I Danmark var motsvarande siffra 30 procent medan det i Norge inte fanns någon överrepresentation av dessa modeller. Olaglig eller olovlig körning stod för cirka 26 procent av olyckorna utan några nämnbara skillnader mellan länderna. Inte heller vid en jämförelse utifrån antal invånare fanns någon uttalad skillnad mellan länderna i studien. Faktorn alkoholpåverkan (15–20 procent) skiljer sig inte heller mellan länderna.

Däremot utifrån antal fordon, så stack Norge tydligt ut med minst antal dödsolyckor per 10 000 mc. I en analys över åren, kunde det även utläsas att i Norge hade antalet dödsolyckor med mc minskat genom åren, vilket inte har varit fallet i de övriga länderna. Norge stack även ut med att det procentuellt sätt förekom fler kvinnor i dödsolyckorna, vilket skulle kunna tyda på att det är fler kvinnliga mc-förare i Norge än i de övriga länderna. I Norge var även en klart mognare åldersgrupp, 45–64 år, mest inblandad i dödsolyckor medan de övriga ländernas mest drabbade åldersgrupp var 24–44 år.

Utan ovannämnda exponeringsdata går det inte att hitta anledningen till dessa differenser. Studiens resultat pekar på vissa områden där mer forskning skulle kunna gynna trafiksäkerheten.

Det ena området är förarstöd så att föraren kan behålla kontroll över fordonet, viktiga faktorer i det sammanhanget är att sänka hastigheten och att se över lämpligheten i att få köpa super- eller supersportmodeller på allmän väg. Det andra området är att se över hur man kan förstärka polisövervakningen, speciellt avseende körning under alkoholpåverkan och sist men inte minst öka eller förändra kontrollerna för att minska olaglig och olovlig körning.

– Det är viktigt att exponeringsdata förs in. Detta sker när det gäller bilar, men inte avseende mc. Vi ser att Norge sticker ut som ett gott exempel, så vad gör de i Norge? Det skulle vara bra med en fördjupningsstudie på mc-trafikantgruppen vad gäller dessa skillnader mellan Norge och Sverige, säger Ary P. Silvano.

Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverket via Skyltfonden. Slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författarens och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde.


Källa: VTI